När blir det bättre? Gnällig bebis!

Har ni utrett henne medicinskt då? För är en bevis konstant gnällig så är väl något fel, litet eller stort. Allergi, reflux osv? Hur är sömnen?

BVC menar att vissa barn är mer missnöjda än andra bara (?)

Jag testade äta mp-fritt två veckor men vi upplevde inte direkt någon skillnad. Dock var hon bara 4 veckor då. Hon har inga eksem eller utslag iaf.

Reflux - då kräks de mycket va? Hon kräks sällan, inte ens en gång per dag.

Sover ca kl 22-08, men äter typ 10 ggr under den tiden (hon hinner i stort sett inte vakna till utan äter i sömnen). Kan sova rätt länge dagtid i vagnen om vi är på promenad eller om vi ammar i sängen, men hon somnar aldrig längre i famnen eller "på stället". Hon blir trött ganska fort efter att hon vaknat, men kan ha svårt att komma till ro och somnar inte trots att hon är trött.

Ammar mest, hon får nån flaska ersättning ibland. Sedan får hon smaka en slick på fingret av det vi äter, men inga mängder alltså.

Hon bajsar en gång varje eller varannan dag, lös konsistens.

Är det så helt enkelt att vissa barn bara är gnälligare än andra?!

Jag har haft väldigt tur med min flicka men jag kan ändå ge dig några tips? För när min varit gnällig så har det oftast varit något utav dessa anledningar:

Hungrig

Trött

Kall

Varm

Blöt blöja

Överstimulans

För lite stimulans

Jag har varit noga med att min dotter aldrig är hungrig för då sover hon bra och blir också mer nöjd. Hur ser hennes sovrutiner ut? Det kan även vara tänderna som är på väg, det kan börja väääldigt tidigt och hålla på länge! Så kanske något kallt att bita på kan hjälpa? En kall morot eller leksak kanske? Sen brukar de flesta gilla att ta ett bad eller en promenad. Lycka till, kram :)

Vår dotter var supergnällig första 3 månaderna och gnällde så fort hon var vaken. Nu är hon 6 mån och oftast glad när hon är vaken men svårsövd, kan gnälla rejält om hon är trött el så och säga ifrån, kräver mkt underhållning, accepterar inte alltid nya personer och har alltid varit mammig. Typ att sitta på ett flyg eller tåg med henne = väldigt hemskt! Hon går knappt att söva längre förutom i vagnen fastän hon är jättetrött. Bärsele eller sjal fungerade förr men inte nu. Bara vagn eller bil är säkra kort och ibland amning i sängen medan sambon håller fast armar och ben eller på morgonen när hon bara varit vaken någon timme. Och hon vaknar många gånget varje natt (10-15 kanske om man inte kramar om henne) så samsover för att få sova så mkt som möjligt (hon accepterar ej spjälsängen heller utan vill ligga nära och vaknar och skriker om vi försöker lägga henne där när hon somnat). Hon är mkt mer gnällig än vänners barn men tycker nog hon blir bättre och bättre... fast mer krånglig med sömnen och då blir hon ju gnällih. Får utslag av köpegröt så misstänker mp-allergi :-/ Uteslöt det 3 ggr under första 3 mån men märkte ingen skillnad då...

Prova att ge bara ersättning ett dygn, och se vad som händer

Min dotter har nyligen fyllt ett år. Hon var och kan vara likadan än idag. Jag försökte alltid vara så positiv till allt under dagarna för jag märkte att hon reagerade på mitt humör. Om jag hade den inställningen att "hon är så tjurig" "va gör jag för fel" så var hon sådär gnällig. Så jag försökte alltid hålla humöret uppe och liksom vara glad och visa henne det. Ursäkta om jag inte formulerar mig så att du förstår! Jag brukade ta djupa andetag och inte "visa" henne hur trött och seg jag var efter att jag ammat henne några ggr under natten.

Jag provade oxå att ge henne mera mat under dagen för att minska ätandet under natten, gav henne vatten (kokt) massor, försökte få henne att skratta mycket under dagarna ????... men det är inget konstigt tänker jag eftersom jag känner igen oss i din situation du beskriver. Gud välsigne dig o ditt barn! ????

Tips har vi redan googlat till förbannelse, så det är inte det jag är ute efter ???? Jag vill bara få kontakt med någon som varit i samma sits som förstår mig och som jag kan spy lite galla tillsammans med! Ni som har haft extremt missnöjda bebisar får också gärna berätta när det blev bättre? Var det när bebis började äta mat? Det är liksom lite min förhoppning nu, att bara hon börjar äta så blir det bättre. Blir ledsen av att jag inte kunnat njuta ordentligt av min bebis första halvår

Exakt så är det! Vi förstår inte föräldrar som kan åka iväg på långa flygresor med sina bebisar. Här är det en chansning bara att åka tunnelbana :-P. Och spjälsängen har hon väl sovit i max 8 timmar totalt. Vi hade inte planerat att samsova, utan det blev bara så då det inte fanns något annat alternativ. Nu skulle jag iofs inte vilja ha det på annat sätt för det är ju supermysigt!

Jag har köpt nån gröt, den är nog inte mp-fri, men har inte börjat ge av den än. Testar ni mp-fritt nu? Vad äter hon i övrigt? Man blir helt matt!

Åh, jag känner igen det där hur det var med mitt första barn. Det var som om man alltid aktivt var tvungen att hålla honom nöjd annars skrek och gnällde han. Jag kommer verkligen ihåg hur jobbigt det var och hur trött jag var. Var jätte avis på dem som sa att vi ska vara hemma och gosa idag. För min baby var lite lugnare då vi var hemmafrån, så hemma och gosa var aldrig ett alternativ. Jag upplevde att det blev bättre och bättre för varje månad. Den största vändningen var då han var 8 månader och han lärde sig gå själv. Han var extrem på många sätt. Idag är han inte alls gnällig, tvärtom väldigt positiv, glad och intelligent kille.

Då man är i nått som är jobbigt så känns en vecka/månad/år som evigheter men det kommer att bli annorlunda! Jag lovar! Under tiden hitta stöd i din omgivning så du får andas ut ibland!

Styrkekramar!

Hej!

Min son, nu 2 år va extremt missnöjd som bebis, fick höra precis som du på BVC att en del bebisar är mer missnöjda än andra. Vilket inte hjälpte mig något alls. Han ville äta H E L A tiden och bara vara i famnen vilket gjorde det väldigt svårt att få en chans att sova. När han va fyra månader tog min ork slut och jag bestämde att börja med ersättning. Han blev lite lugnare med ersättningen för han blev säkert mättare och jag kunde äntligen få sova lite mer än bara en timma åt gången. Jag längtade så mycket tills han blev äldre och räknade dagarna tills nästa månad. Det kändes som en evighet och jag va så ledsen för det kändes som att det alltid skulle vara såhär. Men tiden gick och han blev faktiskt lugnare juh äldre han blev. Minns faktiskt inte riktigt när det hände exakt men runt 9 månader när han kröp runt och kunde upptäcka lite själv så tyckte jag att det blev lättare. Det jag vill säga till dig är att jag förstår dig, jag förstår hur jäkla jobbigt det känns jusst nu och det är ok att känna så. Att bli mamma har varit det svåraste tuffaste men ändå bästa jag någonsin gjort och kommer göra. Det är svårt för dig att se nu jag förstår det men tiden går, barnen växer och det blir lättare, det blir nog aldrig lätt men lättare ;) Min son är som sagt 2 år nu och inne i en riktig trotsålder men jag vet nu att den här tiden också kommer gå över. Det ända jag egentligen kan tipsa dig om är att ladda ner appen "wonder weeks" Konstigt nog så stämde dom värsta missnöjdperioderna ihop med kalendern där och jag förstod lite mer varför han va missnöjd :) Skickar en massa pepp och en stor kram och hoppas på att det snart vänder för dig