Varför "komma ut"?
Inte sällan är det ju när man har en partner av samma kön som en själv som man kommer ut.
Minns fortfarande tonåren och min mammas förskräckelse när jag kom ut som heterosexuell. Tog många år innan vi kunde prata med varandra igen. Tror inte hon förlåtit mig helt ännu.
Jag förmodar att det är för att man annars har svårt att hålla reda på vad man har sagt till vem.
Om man säger olika saker till olika personer vid olika tidpunkter menar jag.
Bättre komma ut ur garderoben än att någon annan upptäcker att där finns ett skelett.
Grejen är ju den att om "alla" vet så blir det ju lite mer accepterat på något sätt... jag behövde inte "komma ut" jag berättade för min mamma och bästa kompis att jag var kär i en kvinna och de brydde sig väl inte om det, sedan efter det spred det sug väl sakta men säkert.
Det som jag kan känna är jobbigt är när jag är i en ny situation med människor jag inte känner, ofta när de figurerat Att att jag är gay så får man tyvär lite sneda blickar, så om ryktet föregår en så vet ju alla...
Jag tycker som du, den enda som behöver veta hur man är är den man är tillsammans med (eller är intresserad av). Nu är min läggning kanske ännu mer irrelevant att "komma ut" med, jag är asexuell. Jag menar, om jag kommer ut som asexuell så är det i princip som att säga "Hej, jag ville bara att ni alla skulle veta att jag inte känner sexuell åtrå gentemot någon och att jag inte vill ha sex!", liksom... jaha? Verkligen något hela världen behöver veta
Att "komma ut" behöver ju inte vara mer avancerat än att man med ett enkelt svar på en fråga indikerar att man inte är heterosexuell.
Kan det inte vara så att en person kan välja att "komma ut" vid ett speciellt tillfälle för att det är en milstolpe i hens liv? Efter att kanske ha kämpat jättelänge med sig själv, sin omgivning, sina relationer så att det liksom känns som en enorm befrielse att äntligen ha accepterat och börjar på fullo respektera sig själv. Att det är en glädjehandling att stå stolt och stark? Att slippa alla diskreta invändningar och pikar som kanske präglat uppväxten?
För även om det är 2017 och jag och andra och kreti och pleti inte kunde vara mindre brydda över vilket kön folks partner har, så är det inte så överallt.