Nånsin lämnat din kille för en annan?

Japp, lämnade min sambo som jag haft i 7 år för en annan man, det bästa jag gjort i mitt liv.

Ja jag lämnade ett sexårigt (barnlöst) förhållande för en singelkille jag blivit kär i men som det inte hade hänt något fysiskt med. Hade inte diskuterat saken med killen jag var kär i så jag var inte alls säker på ifall han kände likadant. Bjöd ut honom på dejt efter att jag gjort slut och vi har nu varit ett par i åtta år och är gifta, har barn och är mycket lyckliga.

Uppbrottet var dock väldigt traumatiskt för mitt ex som blev lämnad men jag har aldrig tvekat på att det var rätt. Exet var övertygad om att jag redan hade legat med "den nya" eller åtminstone kysst/hånglat och jag visste ju att det inte var sant men kunde inte möta honom i hans sorg utan blev mest arg över allt han spydde ur sig. Jag kunde ha varit betydligt mer empatisk mot honom och hade dåligt samvete för det ett tag därefter när allt lugnat ner sig.

Bara medan jag var ung = innan jag hade flyttat hemifrån.

Utvecklar mig lite.

Vi hade varit tillsammans i 7 år, en relation som gick upp och ner. Mycket bråk stundtals. De sista två åren så gick jag i seperationstankar men visste inte hur jag skulle gåntillväga, dessutom visste jag att han skulle bli väldigt ensam om vi gjorde slut då de flesta vi umgicks med var mina vänner. Detta avskräckte mig väldigt mycket. Vi hade även ett öppet förhållande och det var så jag träffade min nya, vi skulle bara ha sex. Jag skulle inte lämna min relation och hans flickvän hade gått bort och han var inte redo för något nytt. Men, man kan ju inte styra känslor så när vi hade setts i 1,5 månad och haft daglig kontakt via telefon så insåg vi att vi var kära.

Min dåvarande blev helt knäckt, menade på att jag var skyldig att kämpa för vår relation men jag ansåg att jag redan hade kämpat i flera år med otrohet (det förekom trots öppet förhållande) så jag pallade inte mer.

Jag var benhård, jag hade dessutom varit öppen mot den dåvarande att jag träffade den nya så han skulle inte kunna köra kortet "att jag gick bakom ryggen" på honom. Jag hade så jävla rent mjöl i min påse som det gick att få. Inför alla.

Nu har det gått två år, jag lever med den nya och mår så himla bra. Har sedan jag separerade insett hur dåligt jag mådde under åren med exet. Mår stundtals riktigt dåligt när jag tänker på dom 7 åren. Jag ångrar mig inte för fem öre och har blivit en så otroligt mycket starkare människa. Saker och beteenden som mitt ex hade skulle jag aldrig acceptera idag och jag står upp för mig själv på ett annat sätt. Jag kan bli osams med min nuvarande utan att vända allt till att det är mitt fel, jag tillåter mig att vara arg, ledsen, besviken, på honom utan att känna skuld. Och bara vetskapen av att jag vågar släppa iväg min nya på skidresor till fjällen med jobbet, utan att oroa mig för att han är otrogen är så himla skönt!

Lämnade min "gymnasiepojkvän" för mannen jag senare gifte mig med. Det hade nog inte hållit så länge till mellan mig och exet ändå, så här i efterhand kan jag se att vi verkligen hade vuxit ifrån varandra och att jag nog borde ha gjort slut ett bra tag tidigare.

Jag har själv blivit lämnad några gånger så därför är jag nyfiken på så många berättelser som möjligt, tacksam för er som svarat hittills.

Men varför ligger tråden under otrohet? Man behöver väl inte vara otrogen för att lämna?

I de flesta fall brukar det ju vara att man inleder en relation innan man lämnar sin nuvarande, som det blev med mig.

Nej. När jag valt att lämna har det berott på annat än att jag funnit någon ny

Min fråga handlade just om att lämna någon FÖR någon annan!