Inlägg från: EpicNurse |Visa alla inlägg
  • EpicNurse

    Ska till gyn och konstatera mitt missfall imorgon:(

    Ts det är alltid 25-30% risk för missfall, oavsett om man precis haft ett missfall eller Man haft mens mellan graviditeterna. Den statistiken är baserad på alla graviditeter hos alla kvinnor i fertil ålder, alltså är siffran något lägre för yngre kvinnor.

    Men det är bra för kroppen att få återhämta sig helt efter ett missfall. Därför rekommenderar man att man väntar en normal cykel så man vet att kroppen är återställd och redo för en ny graviditet. Risken för ett upprepat missfall ökar med typ 5% om man blir gravid utan att ha fått mens emellan graviditeterna.

  • EpicNurse
    Anonym (Malin) skrev 2017-02-22 22:54:02 följande:

    Du verkar vara barnmorska eller något inom vården? Fått många bra svar från dig, både innan konstaterat missfall, under tiden och nu efter :) åh jag pallar inte vänta, vill bli gravid igen. I helgen kändes det så galet sorgligt att vakna upp ogravid. Jösses vad mycket tårar det blev. Men nu är det bara att acceptera läget. För det är faktiskt sånt här som kan hända tyvärr.


    Jaså? Vad bra att jag kunnat hjälpa lite i alla fall :) är sjuksköterska på kk!

    Usch ja det är inte alls kul. Har själv haft missfall också. Det känns så sorgligt och samtidigt jobbigt att behöva börja om med väntan och tester osv.

    Jag tycker det hjälper att tänka att dels så var det något väldigt fel med fostret som gjorde att det blev missfall. Och hellre att det händer så tidigt som möjligt än senare. Sen när man väl har sin bebis så är det så himla självklart att det var just den lilla människan man väntade på och gick igenom allt för. Man kan inte tänka sig att det skulle vara någon annan.

    Så allt ni går igenom är för att få just ert lilla barn!
  • EpicNurse
    Malinmana skrev 2017-02-22 23:40:49 följande:

    Ja det har alltid sina orsaker och tur att/när det händer tidigt. Märkligt för jag var så orolig denna graviditeten från det att jag testade plus. Sa det flertalet gånger till min man att : "tänk om jag går omkring o tror att jag är gravid o så har det redan avstannat" det var precis vad som hade hänt nångång efter 5 fulla veckor (jag skulle va i vecka 7+5 i fredags när jag gjorde mitt första vul) Jag har nog varit anonym i vissa trådar o andra inte men det går väl att se/lista ut vem som är jag, eftersom historien känns igen:)

    Det som jag just nu kan känna är det absolut jobbigaste i det här, är att vi hade berättat för våra pojkar (8 till sommaren och 11 år) De blev väldigt besvikna, hade redan hunnit börja längta ...:'(

    Du har verkligen varit till stöd och kommit med goda råd. Känns som att du är en trygg och empatisk sjuksköterska. Det är ju vetkligen en fördel att själv ha erfarenhet av det. Jag själv trodde verkligen inte att jag skulle ta ett missfall så hårt.


    Ja stackars killar. Hoppas dom är tillräckligt stora för att förstå...

    Jag blev också väldigt påverkad av mitt. Inte så tydligt ledsen för missfallet, men arg och besviken för att alla andra var gravida. Blev lixom arg (inte så det märktes) på alla patienter som kom och var gravida och inte hade missfall. Helt sjukt. Fick vara hemma några dagar för att inte explodera på jobbet.
Svar på tråden Ska till gyn och konstatera mitt missfall imorgon:(