Min pojkvän och hans ex!

Det ni kan göra är väl att leva ert liv. Man kan inte detaljplanera barnens liv den tid när barnen är hos ens ex. När ni har ansvaret för barnen är det just ni som har ansvaret. Känner ni att ni gör för litet? Annars kanske det jämnar ut sig - om hon gör mycket aktiviteter på sina veckor kan  barnen få slappna av på era veckor. 

Pratar pappan och har ett bra förhållande med sina barn? Om han bara går på vad mamman säger att barnen säger känns det inte riktigt så. Vågar de berätta vad de känner? Kanske behöver han sätta sig ner och bara spela spel med dem och prata, så att barnen får ge sin egen version. Inte bara fråga dem vad de tycker i en specifik fråga, utan verkligen prata om allt som de tycker om, som skrämmer dem och som de längtar efter. 

Man (han) säger ifrån på skarpen och slutar ha daglig kontakt med mamman. Det är aldrig okej att mamman kritiserar honom för sitt föräldraskap. De har båda varit föräldrar lika länge och är lika kompetenta även om hon nu anser sig vara bäst i världen. Han bör säga till henne att hon skadar sina barn när hon hela tiden fiskar efter att få mammapoäng. Så länge inte barnen far illa bör hon överhuvudtaget inte prata om hur pappan gör och vad pappan gör o hit fel pappan gör. Lyssna kan hon göra men inte föra över sina åsikter på barnen.

Han pratar och frågar sina barn om saker han får till sig från mamman. Varken mina eller deras barn har sagt något om vad vi gör. Utan det är hans ex som kritiserar och har åsikt om allt.
Han gör mycket med barnen när det är hans vecka. Bakar, spelar, de har filmkväll, åker och badar, bowlar eller vad de nu hittar på.

Han säger till henne men det går liksom inte in.
Hon har alltid haft kontroll, i deras äktenskap och nu efter de separerat.
Så fort vi gjort planer när han är barnfri så kommer det nått från hennes sida att han måste ta nått av barnen eller vad det nu kan vara. Säger han att det inte går så är han en oengagerad pappa som inte bryr sig om deras barn.
Hon lägger så mycket energi på att berätta om allt han gör fel. Jag förstår inte.

Hon har nog svårt för att han fått vidare. Det händer för en del att de förväntar sig att den andre föräldern ska ha jour dygnet runt.
Här har sambon också ibland fått höra att han "inte ställer upp" när han vägrat göra precis som exet sagt (hon säger ofta saker precis när hon kommer på det och då går det inte att planera). Han är dock en mkt bra pappa och barnen har en jättebra relation med honom så han gör inga fel. (Det mest komiska var nog på ett höstlov för några år sen. Barnen skulle vara hos henne och hon frågade på söndagen innan om han ville göra något med barnen på lovet men han skulle ju jobba (vilket hon visste) och det var hennes vecka så han var helt inställd på att han inte hade barnen (hon brukar inte vilja "ge bort" av sina veckor). Hon sa bara ok, sen flera veckor efter höstlovet fick han höra att han minsann inte hade ställt upp när hon var trött och behövde avlastning (vilket hon inte alls hade sagt något om) och att han inte var en bra förälder som inte tog ut VAB så att han kunde vara med sina barn på lovet (what? VAB är ju liksom när barn är sjuka och det var de inte. Man kan liksom inte "vinna" såna diskussioner, det blir ju bara knas) 

Det pappan kan göra är att visa barnen att han är en bra pappa, fortsätta göra aktiviteter med dem på hans vecka och gärna fråga barnen om de haft kul, när de ska åka från honom till sin mamma så att de har det i färskt minne. (det där med äventyrsbadet kunde ni möjligen löst så att han åkte med sina barn, så hade inte de behövt bli besvikna och ni hade kunnat åka allihop en annan gång) 

Sen är det väl egentligen bäst att försöka ignorera henne så mkt som möjligt så att hon inte får anledning att fortsätta tjata. Om det hon gör inte ser ut att bekomma pappan har hon ju inget för det
Om pappan verkligen vill visa får han väl börja bomba henne med foton på allt kul han gör med barnen så att hon ser att de inte bara är hemma.  Man ska ju inte behöva göra så men om det är vad som krävs så. 

sen kanske ha borde bjuda in henne till ett samarbetssamtal på familjerätten

Jag har inga råd på vad ni ska göra. Kan det vara så att hon som du skrev att hon haft kontroll och nu försvinner den. Han kan diskutera saker om barnen med dig istället ibland. Sen kan ju en del kvinnor bli helt galna av att en annan kvinna ska vara med och uppfostra hennes barn. För så blir det ju när man har vv. Då är alla vuxna en del av barnens liv. En del verkar ha väldigt svårt för det och det kan jag förstå. Hade jag nog också tyckt va jobbigt, men man får inte skada sina barn för det. Och det gör man om man pratar illa om den andra föräldern och försöker ta barnen ifrån den. Fruktansvärt!