Hur hanterar ni trots?

Jag tar inte med en unge i trotsåldern till affären om det inte gäller liv eller död typ. En 3-åring har det tillräckligt jobbigt ändå, utan att utsättas för en sådan miljö.
I bland söker 3-åringar strid av någon anledning. Det spelar liksom ingen roll om de får som de vill, utan de vill dra i gång ett bråk. Behåll lugnet och stå fast vid ditt beslut, vare sig det gäller mössor, glassar eller surfplattor. Det är inget att bli arg över, för 3-åringen bråkar inte av elakhet. De kan bara inte låta bli.

I fallet med mössan, så skulle jag ge henne mössan första gången, men andra gången skulle jag behålla den och stoppa den i fickan. Vrålar hon att hon vill ha den, så skulle jag säga "Jaså? Ja, du får den när vi kommer ut." och hålla fast vid det.

Har det nog ganska så bra ändå med två 3.5 -åringar hemma. De trotsar inte så ofta utan mer när det är ett tvärt nej det blir krig. Som hemmaförälder har jag kanske tiden på min sida också, inte så mycket stress (iväg på morgonen och så).

Brukar när vi måste byta aktivitet (gå hem från parken, sluta leka, till badrummet osv) säga till dem att snart ska vi ...tex gå hem. Självklart protester men "ger dem" en extra att tex cykla varvet runt eller åka kana "en sista gång". Fungerar klockrent.
Förbered inför ny aktivitet och inför slutet av den som görs. Då brukar det gå lättare.

Märker jag att det börjar bli lite gnälligt och jobbigt så brukar jag försöka avleda dem med att uppmärksamma något i närheten (just nu kollar vi in bilar o bilmärken).
Ger inte så mycket uppmärksamhet till dåligt beteende då brukar det gå över fort.

Har också tvillingar på snart 3,5 år. Beter man sig illa så lämnar vi alla saker i affären och går ut till bilen och åker hem. Eller om man är på museum eller annat roligt ställe och de inte lyssnar på tillsägelser.

När de bråkar, är sura eller liknande så finns det två alternativ. Antingen så säger vi bara "Visst, sätt dig där och sura då" och sen får de vara i fred. Eller om jag märker att de är riktigt arga och på gränsen till destruktiva så håller jag faktiskt fast dem tills dess att de lugnar ner sig och vi kan prata igenom vad som hänt, samma om de är väldigt ledsna. Numera tar det inte lång tid (oftast) innan de lugnar ner sig och vill kramas istället för att hålla på och bråka och strula.