Problem med sköldskörteln?? Hur visade sig era symptom?
Hej alla ni där ute, en sådan här tråd finns säkerligen redan men stå ut med en till...
Jag tror att jag har problem med min sköldskörtel, Hypertyeros med rätt ord. Problem med sköldskörteln finns i min släkt, bl.a. mamma, syster, mammas kusin, mammas faster osv... så det är inget jag tar från tomma luften. Har tidigare varit på VC och tagit en jävla massa blodprover, där bland där de kollat sköldskörteln via blodprov men de visade inget.. å andra sidan har jag svårt att lita på vårdcentralen då jag vet att det ibland inte visar sig i blodprov...
Jag har alltid haft tjockt, fint hår men de senaste åren har det blivit oerhört skört, jag har blivit tunnhårig (jag är 24 år!!!) vid tinningarna då jag tappar massor av hår,, mina naglar är jättesköra och skivar sig lätt. jag har alltid varit supersmal och har det svårt att gå upp i vikt men har gått ner i vikt över åren också. Jag är extremt trött, känner mig utmattad i kroppen efter en arbetsdag... orkar inte längre träna då energin inte finns där (jag är 24 år - borde ha hur mkt energi som helst). Ångest och oro är vardagsmat och något jag levt med i största delen av mitt vuxna liv. Har svårt att slappna av på kvällarna när jag ska sova och känner att jag har "myror i benen/rumpan"... det pirrar i benen liksom. Jag har urtikaria som visar sig när jag kommer i kontakt med kyla (vet inte om detta kan vara ett symptom..), haft mycket problem med hormonerna som visat sig genom svår böldacne. Känner mig slö, trög i huvudet, mentalt seg. Kan läsa en text men behöva läsa om den flera gånger då jag inte uppfattar vad som står. Ibland är jag så rastlös att jag bara vandrar runt planlöst i lägenheten. Har svårt att ta tag i vissa saker (handling, städning, disk, åka till mina föräldrar osv) då jag inte har lust eller motivation. Har länge haft en känsla av att något är fel.
Jag har pratat med läkare men får känslan av att dom inte tar på mig allvar. Vad ska jag göra för att bli tagen på allvar?! Jag känner mig själv och detta är inte jag. Jag pallar inte må såhär mer...
Hur visade sig er hyper/hypoteos? Vilka symptom visade ni? Hur gick ni till väga efter det? Har ni några tips ni kan ge mig?