Relationen efter abort

Hej!

Jag gjorde medicinsk abort för två veckor sen (fredag den 24/2-17). Den fysiska biten var enligt mig piece a cake. Gjorde lite ont men vanlig mensvärk är värre. Fick ju dock morfinspruta som gjorde att jag var helt väck i två timmar typ. Kan tillägga att jag gjorde aborten på sjukhus. Blödde en del & blöder fortfarande fast behöver endast trosskydd & inte binda som innan. MEN den psykiska biten dödar mig. Känns son jag gjorde abort endast för min pojkväns skull. Ångrar att jag tog bort barnet samtidigt som jag på ett sött håller med min pojkvän då vi inte varit tillsammans så länge eller ens bor ihop. Men jag anser att allt går att lösa. Hade aldrig föreställt mig en sån chock som drt blir dagarna efteråt, psykiskt. En abort är ändå en ganska sjukt grej att uppleva vare sig men är "med" på aborten eller inte. Känner inte precis samma för min kille längre som jag gjorde innan & det vet han om. Spyr när jag tänker på att ha sex igen med mannen som inte ville ha vårt barn. Älskar honom men ser nästan på honom som ett egotrippat svin. Jag hoppad att det vänder snart för jag kan inte leva såhär. Mitt hjärta blöder när jag tänker på att vi skulle haft en bebis i höst & att jag skulle få fin mage till sommaren. Men som en nära vän sa till mig: "ska du göra en abort, stålsätt dig & förbered dig på smärta & sorg i hjärtat. Gråt som om det inte finns en morgondag & tänk att efter detta är du ÄNNU starkare. Håll ut & se framåt."

Även om jag aldrig nånsin vill göra om en abort igen pga den psykiska biten som tillkommer så var aborten fysiskt som sagt PIECE A CAKE. Hoppas allt går bra för dig.