Vad är mångkultur för dig?
Mångkultur är mångkultur. Då blandar man olika kulturer i ett samhälle. Att börja sätta gränser då försöker man manipulera andra kulturer och då kan man nog inte kalla sig mångkulturförespråkare.
Mångkultur är mångkultur. Då blandar man olika kulturer i ett samhälle. Att börja sätta gränser då försöker man manipulera andra kulturer och då kan man nog inte kalla sig mångkulturförespråkare.
Jag tror att problemet är att mångkulturförespråkare hoppas att mindre trevliga element hos andra kulturer ska dö ut av sig själva. Att de flesta automatiskt anpassar sig när de kommer till Sverige (kanske inte på en gång, men efter ett tag) och bara behåller det av ursprungskulturen som är positivt eller förenligt med våra lagar och normer.
Istället har det blivit tvärtom. Visst finns det många som anpassar sig och inte sticker ut nämnvärt. Men parallella samhällen har också börjat växa fram i vissa områden. Växande grupperingar håller sig för sig själva och / eller följer sina egna normer. Inte en chans att dessa skulle börja förespråka jämställdhet eller hbtq-tolerans bara för att majoritetssamhället säger att det är detta som gäller i Sverige.
På vissa punkter har det svenska samhället till och med fallit till föga för dessa strömningar. Två exempel är separata badtider för kvinnor på många badhus, samt att manlig könsstympning som tidigare var olagligt, gjordes lagligt 2001.
Men ja, det är väl detta som är det mångkulturella samhället... Men det var inte riktigt detta som förespråkarna hade tänkt sig eller hoppades på.
Det jag finner bekymmersamt är att det många gånger tycks vara så att mångkultur i praktiken kommit att innebära många kulturer som co-existerar inom ett och samma samhälle men inte nödvändigtvis vet så mycket om varandra.
Malmö tex får väl anses vara en mångkulturell stad men likväl, som boende här konstaterar jag att jag i princip aldrig kommer i kontakt med människor med utomeuropeiskt ursprung utöver på mitt arbete. Omvänt har jag förstått (jobbar på en vårdcentral i ett område med stora psykosociala problem och en överväldigande majoritet icke-europeer) att de i sin tur inte alltid heller kommer i kontakt med etniska svenskar utöver i diverse myndighetssammanhang.
Högeligen bekymmersamt, jag är en stark förespråkare av att lagar, regler (inkl oskrivna sådana) och sociala koder i det land man bor ska respekteras och efterlevas. Samtidigt anser jag att människors rätt till sin kultur, religion osv är helig, inom ramen för ett sekulariserat samhälle om man bor i ett sådant. Det borde inte vara en omöjlighet att kombinera de två men så länge vi inte blandar oss på ett naturligt sätt och språkkunskaper i det nya språket inte är ett absolut krav har jag väldigt svårt att se hur detta ska låta sig göras.