• monkees

    Är min tjej missbrukare?

    Jag skulle söka mig annat sällskap om jag var du. Vad har ni öht gemensamt? Fattar inte hur man som icke-rökare kan vara ihop med en som röker. Rökare stinker ju så fasansfullt ur munnen och från hår och kläder.

  • monkees
    Anonym (Känner igen mig) skrev 2017-03-14 12:07:23 följande:

    Du kanske ska ge henne lite tid och bara fortsätta visa kärlek så kan det nog bli till din fördel. Jag var i precis samma situation med min man och idag är vi gifta, har ett barn och ett till påväg. Han är chef på ett stort företag nu och jag väldigt glad för hans skull. Jag gjorde precis det jag skrev ovan. Ställde inga krav eller ultimatum. Det tog ett tag, men det var det värt.


    Ursäkta att jag lägger mig i här men menar du att om man är ihop med en person som man misstänker har ett drogberoende så är framgångskonceptet att man "låtsas som det regnar", visslar och skaffar barn?
  • monkees
    AnnsiPannsi skrev 2017-03-14 18:39:22 följande:
    Mycket bra råd! Vet inte riktigt hur ditt inlägg kan missförstås för du skriver väldigt tydligt tycker jag. Hoppas du inte tar åt dig. Bitterhet är roten till allt ont sägs det ju. Ligger mycket i den sannnngen.

    Att veta om att man är älskad gör de största miraklen i en människas liv. Att känna sig trygg o älskad, då vågar man vara ärlig, mottaglig för hjälp o förändring.
    Ursäkta att jag lägger mig i här men när det gäller drogmissbruk så är det ju ngt ytterst konkret och i längden mkt nedbrytande!? Är det ett framgångskoncept att behandla den som missbrukar som vore den *typ* ett litet älskat barn? Är väl det som kallas medberoende? Man gör det möjligt för den som drogar att fortsätta med det genom att man klappar snällt på huvudet?
  • monkees
    Anonym (Oerfaren och kär) skrev 2017-03-15 07:56:39 följande:
    Uppskattar din synvinkel men dina antaganden om vår situation stämmer inte alls. Jag har aldrig skällt på henne pga drogerna. Inte basunerat, varit dömande eller sagt att jag hatar någonting. Jag sa att jag uppskattade att hon var ärlig och var kolugn. Nu börjar jag snarare tänka att det nog var fel av mig eftersom mina känslor gällande ämnet var helt andra än de jag förmedlade till henne. Men jag ville just att hon skulle våga säga sanningen till mig. 

    Väldigt bra input angående att hon måste gått igenom en katastrof och klara den innan vi funderar på familj... Det har du nog helt rätt i. Dock skulle hon inte vara mamma till mina barn i den genetiska eller juridiska bemärkelsen. 
    Ursäkta att jag lägger mig i här men varför startar du en tråd på FL om du egentligen bara vill ha *typ* "styrkekramar och gullegull"? Ett tips i all välmening är att NÄR/OM du ska gifta dig med tjejen så fråga inte här på FL innan du friar!
Svar på tråden Är min tjej missbrukare?