Åka utomlands utan barnen?

Tycker jag har läst den här tråden förr, men det är väl kanske ett vanligt problem. 

Två utlandsresor för barnen på nio år låter i mina öron snålt när det samtidigt är så att ni åkt utomlands utan dem två gånger per år fram tills dess att ni fick gemensamma barn. Konstigt av pappan att vilja förlägga så gott som allt resande med sin sambo och så lite med sina barn.

I övrigt har jag inga synpunkter på att resa i olika konstellationer, det har vi gjort och gör också. 

Vi vet ju i o f s inte om de resor de rest tillsammans har varit weekendresor och de med barnen har varit tre veckor i Asien, det är ju också lite skillnad.

Ska era gemensamma ungar vara hos bonusbarnen mamma om ni åker?

Vad har det med saken att göra vem som är barnvakt åt de gemensamma?

Hur kan du inte förstå att man ibland vill umgås vuxet på tu man hand med sin älskade? Barnen är oftast inte lika intresserade av exempelvis storstadsflanerande, långsittningar på uteserveringar, museer och konserter som vi vuxna är. När våra ungdomar får höra om vad vi ser fram emot att göra på en utlandssemester brukar de inte alls vara sugna på att följa med längre.

Har sambons 2 barn varannan vecka och vi har under våra 9 år tagit med dom på 2 utomlandsresor. En period innan vi fick egna barn åkte jag och sambon utomlands 2 gånger per år och barnens mamma har överfört negativa tankar på barnen om det och dom tycker vi är orättvisa som åkt så ofta.. 

Har inte varit iväg på 3 år och jag och sambon känner att vi verkligen måste komma iväg bara vi två. Vet att bonusbarnen kommer säga något om ifrågasätta varför dom inte får följa och även igen kommer biomamman överföra vad hon tycker. 

En vecka själva som vuxna borde man väl ändå få åka iväg själva kan jag tycka utan massa sura miner..

2 semestrar på 9 år för styvbarnen? Medans ni två åkt 2 gånger per år!? Snålt!
Hur många gånger har de gemensamma barnen åkt med?