Vill prata svenska utan brytning!!

Vet du när du faktiskt bryter? Tänker om du läste ett C-språk i skolan eller liknande.

Jag vet inte om det är något man kan göra så enkelt på egen hand, det enda som poppar upp i skallen är såndär talpedagog...men inte riktigt samma typ som jag tänker på, guu jag vet inte vad dom kallas. Vet att det finns i england som man kan gå till för att lära sig prata fint, tycker ju att det borde finnas något liknande i sverige.

Men är det verkligen något att haka upp sig på? jag kan förstå att det är jobbigt, men det är ju väldigt vanligt att man hör att en person har familj som pratar ett annat språk. För att vara ärlig vet jag bara en person med utländsk härkomst (hon var första generationens invandrare dock, hon kom hit när hon var 8) som man inte hör att hon inte är 100 % svensk, och det sa hon berodde på att hon hade en riktigt petig vän när hon hade kommit hit som rättade henne varje gång hon lät lustigt.

Inlägget ovan var ju bra också, du kan ju ta och spela in dig själv, läs upp något eller prata fritt så hör du vart det hörs.

Jag gjorde något liknande för några år sedan, omedvetet dock, trodde fasen inte att jag snackade gotländska, men jo, det gjorde jag visst, hua.

Försök lyssna in när du bryter, alltså på vilka ljud etc. Jag har bott i ett engelsktalande land i tio år och jobbade jätthårt på att inte bryta. Vissa ljud hade jag svårt för på engelska länge, framförallt z. Känner bara att jag helt behärskar det på senare år. Hursomhelst tror alla jag pratar med att jag kommer från landet jag bor i och blir jättechockade när de hör att jag kommer från Sverige. Jag tycker dock att jag kan höra det själv då och då, men ingen annan verkar märka...

Svårt höra själv. Jag har alltid trott att jag pratade rikssvenska men blev utskrattad när jag sade det för att jag tydligen pratar mkt norrländska?

En jag känner är född här men ibland hör man att hans mamma är finska när han böjer ord fel. Typ en gång i månaden...

Jag funderar på om det kan vara kopplat till folks fördomar. Att ditt namn/utseende omedvetet får dem att leta "fel".

Skaffa Dig bättre självförtroende.

Detta låter bara som ett sätt för folk att visa att de skulle vara bättre än dig och att du ska veta din plats. Maktmissbruk.

Strunta i vad folk säger till dig , var stolt för att du är unik och speciell, sticker lite ut från mängden! Och att försöka vara alla till lags är dömt att misslyckas ,ta hand om dom som uppskattar dig för den du är, och umgås med människor som du mår bra utav.

Du behöver inte ändra på dig för någon annan .

Det kanske är just för att du har ett ovanligt rikt språk som folk tycker du pratar "osvenskt"?

Även "ursvenskar" kan få liknande kommentarer. Folk blir ofta väldigt förvånade när jag berättar var jag är född och uppvuxen för jag har absolut inget av den dialekten och har aldrig haft. Jag får ofta höra "jag trodde du kom från XX" och det är olika landsändar varje gång, troligen beroende på var personen själv kommer från och därför snappar upp som "olikt". Om jag inte var blek och blond skulle de säkert börja gissa på andra länder också.

Min mamma har haft ett jobb där det var viktigt att "prata fint" så hon pratar inte dialekt vanligtvis, men använder vissa väldigt dialektala ord, så hon "avslöjar sig" ändå direkt.

Ta det inte allvarligt utan se det som att folk vill visa att de är intresserade och uppmärksamma, eller nåt.

Tack för fina svar.

Jag ska nog göra som föreslagits, spela in mig själv och börja räkna fel *hihi*.

Men absolut, jag tror också på ser psykiska. Folk ser att jag inte är svensk och börjar "lyssna" på ett annat sätt och förstärker intrycket av att jag bryter.

Jag bryter nog minimaliskt men det räcker för att förlora mot en felfri svenska/ingen brytning i talet.

Anledningen till att jag ställer frågan är att jag mer och mer känner att mitt arbete inte tas på allvar. Mina åsikter, mina tankar, förslag mm. blir bortknuffade - jag är den enda utländska.. med ett starkare, mer felfri svenska så kanske jag är mer "okej". Tyvärr tror folk fortfarande att man är mindre intelligent/vass om man inte pratar helt rent.

Vilket jag tydligen nästan gör. Men bara nästan.