Omvänd personlighet?

Deprimerad?

Hon skulle möjligen kunna vara bipolär dvs. det som förr kallades manodepressiv, och att du träffade henne under en manisk fas, där det var full fart och "tråkigt att sova". Hon skulle då nu kunna befinna sig i en depressiv fas, där allt är tungt och segt.

Jag säger inte att det är så det ligger till, men det är en möjlig förklaring. Prata med henne om saken.

Hennes nyförälskelsefas har gått över, hon har lärt känna dig på djupet och funnit att du inte är spännande längre, men är för feg/bekväm för att själv bryta upp eftersom hon inte har hittat någon ny.

Håller med tidigare talare om att det låter så som någon med bipolär sjukdom beter sig. Först manisk och sen depressiv. Men det behöver självklart inte vara så. Kan helt enkelt vara att det nykära har släppt för henne, och ja.. då är man ju inte lika på längre på samma sätt.. I början av ett förhållande är ju allt underbart och roligt typ hela tiden, men det varar ju inte för evigt. Men att det ska bli sån väldig skillnad låter faktiskt inte helt normalt enligt mig iallafall..

Absolut kan det vara så att hon inte är kär I mig längre. Men jag har suttit så många gånger att jag inte ens kan räkna och tagit upp just detta. Frågat om vi ska gå isär och då blir hon knäckt och säger att hon vill va med mig och ska ändra sig och si å så. Hon har även tjatat sen typ 2 år tbx på att hon vill att vi ska skaffa barn, men jag har hela tiden känt att det är alldeles för tidigt i vår relation för att göra det. Och hon har verkligen TJATAT. och kan fortfarande tjata men nu I mindre skala eftersom jag alltid säger att jag vill vänta och att jag inte gillar att hon tjatar så mycket. Så någonstans känns det ändå som att hon verkligen vill va med mig och älskar mig. Men jag saknar den tokiga galna tjejen jag blev kär I, den hon är idag är ingen jag anser vara lika attraktiv tyvärr :(

Men om de nu skulle ligga någon typ av bipolär bakom, håller sig den depressiva persioden verkligen I sig I typ 1,5 år?

Svårt att tro att bipolaritet har så långa maniska/depressiva faser. Men kan hon vara deprimerad helt enkelt? Hur verkar hon må, förutom att hon är oengagerad och vill sova mycket?

Jag tror att du gör dig själv en björntjänst om du frågar henne om HON anser att ni ska gå isär. Fråga dig själv istället. Är detta verkligen det du vill? Hur lång tid av er tid tillsammans har hon varit den roliga tjejen, och hur länge har hon varit den tråkiga? Verkar hon vara intresserad av att skapa långsiktiga framtidsplaner med dig, och dessutom lägga två fingrar i kors för att förverkliga dem? Utifrån det du skriver verkar det ju som om hon mest är intresserad av att ligga i sängen och bli uppassad med färdiglagad mat. Tämligen osexigt.

Bra att du inser att det inte är läge för barn än i alla fall.

Eller tror du att hennes tråkiga deppighet hänger ihop med hennes ofrivilliga barnlöshet? Hur gamla är ni?

Hon är rätt deprimerad nu för tiden, vi bråkar så himla mycket också. Och jag själv har mått väldigt dåligt och fått ta tag I mig själv. Så man kan säga att vårt förhållande varit vädligt stormigt. Men det som retar mig är att hon är så personlighetsförändrad. Hon är väldigt egoistisk vilket jag inte upplevt tidigare. Allt hon vill göra ska vi göra utan disskution men så fort de är något jag vill göra blir hon sjuk (oftast migrän), tjaffsar, e på dåligt humör, suckar och stönar vilket gör att de inte alls e kul å göra det jag egentligen vill. Och de får mig å känna som att mina behov är oviktiga. Jag menar jag önska attt hon åtminstonde kunde låtsas vilja typ gå på bio en gång men nej inte ens det kan jag begära.

Har bett henne söka hjälp för å komma på fötterna, men de vill hon inte, Har frågat om den hon är nu är hon eller den hon var förut men de vet hon inte. Oftast I allt jag frågar säger hon jag vet inte.

Jag tycker det låter som en ganska normal förändring efter ett par år. Enligt min erfarenhet så fungerar de flesta kvinnorna så (mer eller mindre), i alla fall sexuellt.
Förälskelsen går över, det nya spännande är inte längre nytt och spännande.
Tryggheten blir stor och föder bekvämligheten. Hamsterhjulet börjar snurra...

Är du missnöjd redan nu så råder jag dig att avsluta relationen. Barn kommer göra allt 10ggr värre. Även utan barn så är nog sannolikheten näst intill obefintlig att det ska vända och ske någon förbättring.

Helt ärligt så låter det som om hon är deprimerad.

Varför vill hon inte söka hjälp? Kanske kan du försöka få henne att göra självskattningstestet MADRS-S och se om hon verkar ha en depression eller ej?