Anonym (SS) skrev 2017-03-24 14:54:24 följande:
Jag kom in i bilden för drygt 2 år sedan föräldrarna har varit separerade sedan drygt 3,5 år sedan. Jag tror hennes band är betydligt starkare till hennes mamma än hennes pappa. Jag upplever att hon tyr sig nästan mer till mig än till hennes far ganska ofta så jag vet inte vad det är. Jag har haft ett djupare prat med henne där jag förklarade min roll och att jag inte rår för att mamma och pappa inte bor i hop men att jag vill att hon och jag skall kunna göra roliga saker tillsammans och att hon skall må bra då hon är hos pappa. Upplevde ett tag att hon såg mig som någon slags rival gentemot hennes mor men det har lagt sig nu efter att vi pratade. Hon vill nästan alltid ringa hennes mamma men då hon är hos mamma ringer hon nästan aldrig sin pappa. Min sambo var aldrig hemma då hon var liten utan han gav bort sina dagar och jobbade istället sedan så när de separerade så rymde han iväg ett tag vilket innebar att hon träffade henne var 14 dag och befann sig på en annan ort däremellan. Väldigt rörigt tyvärr vi har ett gemensamt barn på 9 mån och jag har sagt det att han skall ta vara på tiden för det sätter sig redan i början.
Det låter ju helst logiskt att flickan inte känner sig särskilt hemma hos sin pappa. Han måste ju börja NU att jobba på sin relation med henne. Har han fattat att hon är en människa, inte nån sak man kan lägga undan och sen leka lite med när man har lust.
Så sorgligt med föräldrar som inte kan se att barnen är människor och att relation är nåt man investerar i hela tiden.
Tycker du själv att det är konstigt att flickan känner sig avig hos er när hon har den här bakgrunden med sin pappa?
