Domesticgoddess skrev 2017-03-29 13:58:36 följande:
Att det är olika för olika personer beror på att det inte är själva diagnosen som avgör rätten till ersättning utan hur den påverkar den enskilde.
Jag råkar som exempel ha två väninnor med MS, den ena jobbar heltid (stillasittande men koncentrationskrävande arbete) och lever ett mer eller mindre "vanligt" liv med man, barn och fritidsaktiviteter. När hon får sina skov är det givetvis annorlunda men däremellan påverkas hon inte så mycket av sin sjukdom att den i hög grad inskränker på hennes förmåga att arbeta, socialisera osv.
Den andra är - tyvärr, tyvärr - så påverkad att hon inte kan jobba alls (hon har fått restsymptom efter i princip varje skov). Utöver att hon är rejält fysiskt funktionsnedsatt har hon närmast konstant fatigue (vilket ju inte är helt ovanligt med MS), hon behöver hjälp för att sköta hushållet och att skaffa barn finns självfallet inte på världskartan. Samma sjukdom men helt olika konsekvenser. Tanken på att väninna 1 skulle söka sjukersättning är lika barock som att väninna 2 skulle nekas sjukersättning.
Det vet jag, problemet är att de verkar inte tro på vad läkaren skriver om deras arbetsförmåga.
Problemet med "alla lika inför lagen" är att en människa sjukdomsbild kan vara så olika. Exakt samma skada /diagnos kan slå så olika för olika individer.
Jag har, tyvärr, haft mer än en väninna som fått bröstcancer, några av dessa kunde arbeta nästan heltid under behandlingen, några har varit totalt utslagna, men fått ta det som egen sjukskrivning till och från någon annan fått heltidssjukskrivning. Dvs det är ett lotteri hur en person bedöms.
Ja, det är människor som tar besluten, inga robotar, det är jag väl medveten om. Det är därför jag anser att avslag ska behövas prövas hos fler än hos den enskilda handläggaren.
