Inlägg från: Anonym (mycket möjligt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (mycket möjligt)

    Fattigdom

    Mycket möjligt men vet ej.

    Jag sökte försörjningsstöd för några år sedan samtidigt som jag sökte om avlastningsfamilj. Fick avslag för försörjningsstöd. Dock saknade jag i praktiken likvida medel att betala hyran för och handla mat. Berättade det för tjänstemannen på familjeenheten som då informerade mig om att de skulle att omhänderta mitt barn om jag inte har råd att skaffa mat (såklart).

    Tror inte att folk kommer att börja adoptera bort sina barn men tror att det är mycket möjligt att folk i framtiden kommer att få sina barn omhändertagna pga bristande välfärd och ökad fattigdom om det blir ännu sämre.

  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-02 09:25:52 följande:

    Det är klart att om man genom t ex oansvarighet inte har kvar pengar till mat till sina barn så måste någon gå in och göra något. Men om t ex bidrag till sjuka försvinner så att föräldrar bara har någon tusenlapp till mat i månaden, ska myndigheter ta barnen från dessa föräldrar? Tror du inte att tjänstemannen sa så för att du kanske använde din ekonomiska situation just då som ett sätt att få avlastning?


    Varför skulle jag använt min ekonomi som argument?

    Ja det finns en viss poäng med att omhänderta barn som svälter.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (Näpp) skrev 2017-04-02 15:15:54 följande:

    Att betala skatt handlar ju inte om vilja. Det finns massor jag inte skulle vilja lägga en enda skattekrona på, men betalar man skatt går ju skatten dit det är bestämt. T.e.x. bidrag och ersättningar till folk i behov. Finns inget parti som har på programmet att ta bort sånt.


    Du måste betala viss skatt för att majoriteten bestämt så. Den dagen majoriteten bestämmer något annat så blir det så.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-02 21:26:26 följande:

    Bara så folk förstår: jag är sjukskriven pga ett handikapp, har blivit ensamstående, har två små barn på 6 och 3 år och vi bor i ett rum och kök på 40 kvm, pga det finns inga bostäder, är sex års kötid till kommunala bostadsbolaget! Och vi skulle förmodligen aldrig få hyra ändå pga att jag lever på sjukpenning. Jag har alltid skött mig, inga missbruksproblem öht, jobbat förut, älskar och sköter mina älskade barn... Men ska det vara såhär i 2017 års Sverige?? :( Vad gör vi när äldsta flickan är 7-10 år? Ska hon fortfarande bo med sin mamma och lillasyster i ett rum på 40 kvm?

    Förstår ni varför jag frågar om adoption.... ? :( :(


    Lever precis likadant. Med barn i en etta. Finns inga bostäder.

    Välfärdssystemet är borta. Det vet alla som varit i kontakt med det.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-02 23:46:58 följande:

    Förlåt.. men "skönt" för mig som förälder att se att det finns fler föräldrar som tvingas leva med sina barn i ett rum.... :/ Förstå mig rätt, menar att jag slipper känna mig som den sämsta fattigaste mamman i landet...

    Kan inte säga att välfärdssystemet är borta! Tack och lov inte, ännu!! Är mycket glad och tacksam över den ekonomiska hjälp vi får! :) Mycket!!

    Men bostadsbristen ger mig ångest faktiskt.


    Jag har knappt fått någon ekonomisk hjälp alls. Det ena avslaget efter det andra. För min del skulle det kvitta om det fanns ett välfärdssystem. Och jag tror det kommer bli värre.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (Cat) skrev 2017-04-03 10:41:42 följande:

    Det svenska välfärdssystemet kostar idag ca 41% av vår BNP. Det är ca 5 gånger mer än vad välfärdssystemet kostade på 60-talet. 

    Problemet är att andelen befolkning som inte är arbetsför (barn, studenter, nyanlända, sjukskrivna, sjukpensionärer, pensionärer) är så galet hög jämfört på 60-talet. Dessutom har kraven på levnadsstandard höjts enormt. En lägenhet på 40 kvm för 1 vuxen och 2 barn hade ansetts lyxigt på den tiden, i alla fall när man inte hade någon löneinkomst i familjen.


    Det var senast på 30-talet det ansågs som acceptabel levnadsstandard att leva en hel familj i en etta.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (at) skrev 2017-04-03 07:03:56 följande:

    Flytta till ett ställe där det är lättare att få bostad? Kommunala bostadsbolag brukar vara snällare än privata, jag har själv egentligen ingen möjlighet att betala hyra själv just nu men soc var i kontakt med bostadsbolaget. De står alltså inte på kontraktet men "gick i godo" för mig. Byt lägenhet med någon? Det kan ta tid men det är inte direkt hopplöst egentligen.

    Som nån sa, det är inte grund till adoption.


    Var ska man flytta när det nuförtiden är bostadsbrist i hela Sverige förutom möjligtvis Norrlands inland där arbetslösheten istället är enorm?
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-03 15:35:12 följande:

    Det heter sjukersättning numera och är enligt uppgift svårare att bli beviljad idag. Dessutom är det så att jag gärna vill bli arbetande i framtiden. Men får väl fråga om det ifall det skulle göra att jag kan få hyreskontrakt lättare...? Men så är det det med att pappan vägrar låta oss flytta.... :( Tycker det är hemskt att han kan ha sådan makt över oss! Vi är ju inte ens tillsammans och bor inte ihop. Men ändå kan han tvinga oss att leva trångbott bara för att han egentligen vill att barnen och jag ska tvingas flytta tillbaka till honom! Ska det vara så verkligen??? Är detta Sverige?


    Vad menar du? Pappan bestämmer inte var du ska bo. Det är bara för dig att byta bostad till något lämpligare om du har möjlighet. Barnen följer såklart med dig om du har boendet. Tycker pappan någonting annat så får han stämma dig på boendet.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-03 17:39:19 följande:

    lawline.se/answers/12134

    Vi har gemensam vårdnad. Han vägrar skriva under flyttanmälan. I så fall måste jag begära ensam vårdnad och eg vill jag inte det men jag kan också då förlora vårdnaden till honom! :( Så valet? Fortsätta bo i en gammal sliten etta när barnen går i skolan... riskera att pappan får vårdnaden om döttrarna.... eller tvingas att flytta tillbaka till honom fast jag inte vill och han inte är snäll.... Känns som Afghanistan!


    Vad skulle hända med barnen tror du om du bara flyttade?
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-03 19:45:50 följande:

    Då kan han anmäla mig för "egenmäktighet med barn" och det är straffbart... Då är det stor risk at han får ensam vårdnad om döttrarna. :( Dessutom behöver jag folkbokföra barnen på nya adressen för att klara oss ekonomiskt. Så vi sitter fast.

    Kvinna, ensam mor, separerad, sjukskriven, låg inkomst, exmannen vill ha kontroll, han ser till att vi inte kommer någon annanstans och att jag fortsätter bo dåligt för att få bättre ställning själv som far och man, risken är att han lyckas få myndigheterna att tycka att hans materiella status är så mycket bättre så att barnen bör bo där, annars lär de känna sig tvungna pga att de blir äldre och behöver mer... Tänk om det funnits en ledig tvårummare i kommunen som vi kunnat få hyra när äldsta dottern blir 7 i alla fall.... :( Det var inga problem förr. Vad har hänt egentligen?


    Brottsbalken 7 kap 6§

    "Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn.."

    Den paragrafen säger ingenting om att du inte får flytta. För det får du. Precis som alla andra människor i Sverige får du också flytta. Däremot säger paragrafen att du under normala omständigheter inte får skilja barnen från deras andra vårdnadshavare (pappan). Det innebär att du inte får hindra pappan från att ha umgänge med era barn. Rätt stor skillnad.

    Så du är fri som fägeln att flytta så länge du fortsätter att ha samma öppna inställning till umgänge som du har nu.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-03 21:20:44 följande:

    Ja men han vägrar ju att skriva under flyttanmälan på barnen! Då kan jag inte ändra deras adress och vi kan inte få någon ekonomisk hjälp och då lär jag ju aldrig få ett hyreskontrakt ändå... Vid gemensam vårdnad krävs båda vårdnadshavares tillstånd och underskrift för att kunna ändra barnens adress. Så vägrar pappan det så får mamman bara finna sig i den situation hon och barnen sitter i.


    Vad är det för ekonomisk hjälp du inte kan få utan barnen på rätt adress? Bostadsbidrag? Är det inte värt att äta bara makaroner några månader för att kunna bo bättre? För längre tid än det lär det knappast för skattemyndigheten att fastställa barnens faktiska adress.
  • Anonym (mycket möjligt)
    phantom skrev 2017-04-03 23:35:12 följande:

    Ta honom till familjerätten. Du ska motivera flytt, han får motivera varför han motsätter sig den.


    Ts behöver inte gå till familjerätten eller motivera någon flytt. Det säger ju sig självt.
  • Anonym (mycket möjligt)
    Anonym (möjligt?) skrev 2017-04-04 23:46:10 följande:

    Tack! Då ska jag lägga undan så mycket jag kan och försöka låna och få en större lägenhet i en annan kommun. Tvingas byta förskola för barnen och är rädd för konsekvenserna från pappans sida men vad gör man?


    Tar ansvar för sin boendesituation kanske?
Svar på tråden Fattigdom