Hur viktigt är dagssömn

Inte viktigt alls! Det handlar mest om hur du vill ha det för som du märker sover han när han behöver. Jag tror att han sover bättre på natten om du reglerar eller egentligen ser till att han sover lite mindre än vad han skulle vilja på dagen. Men att sova dåligt på natten är det du och inte han som lider av.

Men jag förstår din väninna, jag reglerar också min sons sömn på dagen för att jag helst vill att han sover hemma då jag får ledig tid och inte tex när jag går med vagnen, även om det är begränsande!

Jag valde i den åldern att ha fast sovrutiner på sonen (en på förmiddagen och en på eftermiddagen) av lite olika anledningar.

Märkte att han mådde bättre av fasta rutiner, jag som mamma känner mig trygg av samma sovrutiner, vi behövde inte råka ut för "plötslig övertrötthet" om jag var på stan/fikade med vänner/var på öppna förskolan och skulle försöka söva sonen, skrikande i vagnen ..

För det kunde gå från superglad till NU är jag trött-grinig på 2 min .. Hemma var det lugnt o skönt och vi fick även in en bra sovrutin i hur vi sövde honom ..

Nu sover han 1 gång om dag mellan 11.30-14.00 kan diffa på 30-45 min och då har jag en glad kille på förmiddagen som blir lagom trött till 11.30, somnar fort och vaknar utvilad :)

Har i grunden fasta sovrutiner då jag märker att dottern mår bättre av det, framförallt så har hon behovet av sova två timmar på förmiddagen och en timme på eftermiddagen. Detta är såklart enklast om vi är hemma då sömnen blir alldeles för avbruten om vi är iväg och hon blir då ett vrak.

Men vid vissa tillfällen får vi lösa sömnen på annat sätt men försöker att se till att hon får den sömn hon behöver.

Går väl inte att styra sådär, tycker jag. Visst, brukar också se till att det inte blir FÖR sent. Men det är runt 16-17 tiden enligt mig. Åker man bil så är man ju oftast körd, hehe. Svårt att roa den och köra samtidigt, liksom. Man får välja sina strider ;)

Barn är olika. Min första behövde strikta rutiner rån 8 månaders ålder annars blev allt kaos. Han kunde inte sova borta och inte nån längre stund i vagn så vi fick vara hemma när det var dags att sova.
Min andra var mycket mer flexibel men då var jag så inkörd i rutiner så det blev RN hel del sånt iaf.
Så man får anpassa sig efter sitt barn och vad som passar i sitt liv. Ett trött och gnälligt barn är inte roligt att ta hand om.

Det där beror helt på vad man har för barn. Med min första behövde vi vara supernoga med rutiner och dessutom var han jättekänslig för intryck och behövde lugn och ro för att somna. Gick vi en promenad eller gjorde något annat under hans sovtider så somnade han inte utan blev istället så övertrött att han kunde gallskrika i många timmar.

Min andra (nu 14 månader) har aldrig behövt några rutiner utan tar i princip den sömn hon behöver. Hon kan visserligen ha svårt att somna i vagnen om vi tex är på stan och det finns en massa spännande saker att titta på, men det leder inte till någon total katastrof som det gjorde med sonen utan hon blir i värsta fall lite smågnällig.

Det är väldigt vanligt att de sover oroligt när de är i din sons ålder. Jag tror inte att det hänger ihop med när han sover under dagen.

Jag kan ju säga det att vi var tvinga att hitta rutiner vid 8 månader för då började det strula. I början hade han två sovstunder och den på eftermiddagen fick inte bli för sen. Framåt 1års-åldern blev det en sovstund som vi la ungefär när dagis hade sin. Han började gå 15 timmar på dagis vid 12 månader.

Inte viktigt alls, däremot har jag inte velat att de skall sova efter en viss tid för nattsömnens skull.