Bör jag föda vaginalt eller med k-snitt?
Jag är nu gravid med mitt 3e barn.
1a Barnet vaginalt - vecka 40+6 förlossningen tog 3 dagar, hade pinvärkar,igångsättning, hade krystvärkar i 4 timmar, fick sugklocka, vart klippt. Läkte bra kroppsligt men fick förlossningsdepression.
2a Barnet vaginalt trots förlossningsrädsla då jag vart nekad snitt vekca 38+4 . Tog 12 timmar, bedövningen tog inte, igångsättning 5 timmar med krystvärkar, yttre press, klippt, felsydd efter, fick urinläckage, avföringsläckage (Det senaste vart bättre efter 1 år) Samt fick jag kronisk inflammation svanskotan och hade svårt att sitta och gå i 3 år.. Psykiskt mådde jag bättre. Men fysiskt har jag skador än. Jag har ett rectocele (bakreframfall) som inte är fixat utan ska fixas efter jag fått klart alla barn. Det kan bli värre med en vaginal förlossning.
Nu är det 7 år sen min senaste förlossning och jag är gravid igen till en stor lycka. Men hur gör jag med förlossningen? Jag har sån ångest varje kväll.
Föda vet jag ju hur det känns och vilken återhämtning jag har efter. Bör jag hoppas det ska gå "bättre" en 3e gång och att rectocelen inte går sönder under förlossningen (Det kunde hända, vet dock inte vad det ger för effekter...) Och att jag inte får fler skador, eller förvärrar urininkontinensen osv.
Eller borde jag göra k-snitt? Jag vill verkligen göra k-snitt. Det är ju det jag helst av allt önskar. Men jag är en vekling. Jag är orolig för hur ont jag kommer ha efter, kommer jag kunna ta hand om bebisen? Kommer jag kunna röra mig? Många skrämmer mig med k-snitt och säger det är hemskt och gör ont, och läkarna tidigare har inte varit samarbetsvilliga med att ge mig k-snitt..
Hur skulle ni gjort.?
