• Anonym (Orolig pappa)

    Utredning

    Hej!

    Tänkte om någon här ute kunde ge lite råd till en orolig ensamstående pappa.
    Jag och min sons mamma gick isär för 10 år sen och vi har inte haft någon kontakt på många år på annat sätt en mail på hennes initiativ då hon inte vill ha med mig att göra.

    Vi har ett par vårdnadstvister bakom oss och har gemensam vårdnad samt våran son som är 15 varannan vecka. Våran son har diagnos Add samt finns inom autismspektrumet men välfungerande i vardagen.

    Har varit med om så många utredningar och skulle bara önska att både jag och min son fick lugn och ro. Dessutom önskar jag inget hellre för hans skull att vi föräldrar kunde skärpa oss för hans skull och uppträda vuxet.

    Nu har hans mamma begärt hjälp från bup och vill ha en medicinutredning för att hon anser att han behöver det. Jag fick reda på det via ett samtal från bup där hon som ringde ville redan första minuten ha ett godkännande från mig och jag blev helt paff (inte så konstigt) Jag sa helt enkelt att för det första så är det ju jättesvårt att
    svara ja eller nej direkt på en sån fråga. Sen sa jag att det vore ju bättre om vi kunde ses och prata, sen om ni kunde prata med min son (om han vill) då det är svårt att tvinga en 15-åring.

    Dessutom vet jag inte vem du är (hon vägrade uppge sitt namn med hänsyn till sekretess) och det känns lite olustigt att prata med en okänd om min son.
    Det slutade med att hon i praktiken hotade med att göra en anmälan till soc om jag inte gjorde det och sen blev det så..

    Blev kallad till soc (för femtioellfte gången i mitt liv) och försökte prata med dom att detta har nog bara gått lite galet och samtalet från bup tycker jag helt ärligt gick fel. 

    Jag har haft min son varannan vecka i 10 år och tycker det är märkligt att en okänd instans för både mig och min son gör en anmälan och tar helt enkelt mammans ord och använder dom som sina..

    Dom lyssnade och sa sig "förstå" sen gick det ett par veckor och nu kom ett brev om att dom har inlett en utredning på honom enligt socialtjänstlagen..

    Vill absolut hjälpa min son på alla sätt men är ledsen och bedrövad och undrar om socialtjänsten helt enkelt kan ta honom från mig ex enligt lvu bara för att jag kanske inte går med på allt ?

    Sen kan ju inte ni veta om det är sant eller ej men jag är helt övertygad om att mamman enbart gör detta av huvudskäl till att hon inte under 10 år någonsin har velat att han ska vara här alls :(

    Tacksam för svar om vilka rättigheter man har som förälder även om jag iofs vet att man mest har skyldigheter...

  • Svar på tråden Utredning
  • Anonym (va?)

    Men varför vill du inte ge honom medicin som uppenbarligen läkaren tycker att han behöver?

  • Anonym (Orolig pappa)

    Gud vilken korkad kommentar.

  • Anonym (va?)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2017-04-09 16:46:11 följande:
    Gud vilken korkad kommentar.
    Jasså, varför då?
  • Anonym (va?)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2017-04-09 16:46:11 följande:
    Gud vilken korkad kommentar.
    Jag förstår, jag klev på en öm tå?
  • Anonym (Orolig pappa)

    Tror också som så att man måste spela in samtal som sker. Anser fortfarande att det är makalöst att en utredning påbörjas utifrån dessa premisser.

  • Kjell2

    Kontakta Bup och begär ut alla handling om din son. Du är vårdnadshavare.

    Utredningen kan du inte göra mycket åt.

  • Anonym (Orolig pappa)

    Dom har ju inga handlingar där om vare sig mig eller min son. Vi har aldrig haft nån kontakt med dom, utan allt har skett via barnhabiliteringen.

    Ytterst märkligt att dom går en mammas ärenden på detta sätt!

  • Anonym (A)

    Se till att dokumentera allt.

  • Kjell2
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2017-04-09 17:44:21 följande:

    Dom har ju inga handlingar där om vare sig mig eller min son. Vi har aldrig haft nån kontakt med dom, utan allt har skett via barnhabiliteringen.

    Ytterst märkligt att dom går en mammas ärenden på detta sätt!


    Den myndighet som gjort anmälan och den som gjort en medicinsk undersökning som rekomenderar medicin måste ha handlingar och journaöer.. Begär ut..
  • Anonym (förälder)

    Jag har barn som varit/är i kontakt med BUP. Kan du inte berätta lite mer om vad det är för medicinsk utredning mamman vill ha? Har du pratat med din son? Vad säger han själv (som du sa, han är ju så pass stor)?

    Du berättar att sonen har diagnoser så då  har det varit en utredning för det. De kan säkerligen begära ut dessa journaler från barnhabiliteringen, de jobbar ju inom samma område. Det är inte alls ovanligt att man kan behöva mediciner vid autism eller Add så jag undrar varför du är emot att det görs en utredning? 
    Är det bara för att du och mamman har bråkat så mkt tidigare? 

    Sen håller jag med om att om samtalet gick till så som du beskrivit, att personen på BUP sa saker på ett märkligt sätt. Jag har aldrig varit med om att en person som ringt från BUP inte har sagt sitt namn? Men du måste kunna få fram vem det var som ringde. Kontakta chefen och tala om när det var detta samtal skedde så kan du säkert få reda på det eller det kan tom stå i sonens journal att de kontaktat dig för ett medgivande. 

    Det ska mycket till för att avbryta ett v.v-boende som fungerat så lång tid. Dessutom kommer de prata med sonen i enrum i utredningen. Sen kan man undra varför du varit kallad till soc så många gånger tidigare i livet? 

  • Anonym (Orolig pappa)

    Vid vårdnadstvister görs det ju en utredning, och eftersom det har varit ett flertal tvister mellan mig och min sons mamma så har jag varit där en hel del.

    Sen vänder jag mig inte emot att visst finns det barn/ungdomar som är i behov av medicin. Men det finns en övertro, och det finns ingen medicin mot livet i sig.
    Sen är jag inte säker på vad som är bäst i slutändan, men gapa om medicin det första man gör istället för att titta på orsak/verkan är ju bara knäppt.

  • Anonym (va?)
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2017-04-09 22:06:31 följande:
    Vid vårdnadstvister görs det ju en utredning, och eftersom det har varit ett flertal tvister mellan mig och min sons mamma så har jag varit där en hel del.

    Sen vänder jag mig inte emot att visst finns det barn/ungdomar som är i behov av medicin. Men det finns en övertro, och det finns ingen medicin mot livet i sig.
    Sen är jag inte säker på vad som är bäst i slutändan, men gapa om medicin det första man gör istället för att titta på orsak/verkan är ju bara knäppt.
    Detta är så knäppt svar att jag förstår varför mamman har gjort som hon har gjort.... stackars barn.
  • Anonym (Orolig pappa)

    Nej, det som är knäppt i sammanhanget är det faktum att du dels saknar förmågan att ta till dig information, och dels skulle skrivit så även om jag hade skrivit "glad påsk till alla" 

    Troll som bara är ute efter att provocera finns ju på alla sajter.

  • HotPink

    Hur mår din son? Fungerar han i vardagen? Vad vill han?

    Mår han bra och fungerar i vardagen ser jag absolut ingen anledning till varför han skulle behöva ha medicin.

    Det är som att gå på en penicillin kur bara för att en kan bli sjuk..

    Kan det vara så att han behöver ha medicin hos sin mamma, för att det blir för mkt för honom där? Tänker att hon är för bitter och projicerar sina känslor över till honom?

  • Anonym (Orolig pappa)

    Tror mycket det handlar om just det du beskriver när du pratar om projicerar.
    Han funkar i vardagen, jobbigt periodvis i skolan men jag har ett jättebra samarbete
    med skolan och han har minst godkänt i alla betyg.

    Självklart är det som så att denna tidsålder där det gapas om medicin för minsta lilla grej där man medvetet drogar barnen (för sin egen skull) är bara galet.Sen är jag fullt medveten om att det finns barn/ungdomar som faktiskt inte har något alternativ till medicinering då dom ej skulle klara vardagen annars.
    Men detta ska vara sista alternativet, inte första!

    Tryggt hem, föräldrar som kommunicerar vuxet och sätter BARNETS behov i första rummet istället för att använda dom som slagträn...Det kommer man långt med!

  • Anonym (Orolig pappa)

    Tror mycket det handlar om just det du beskriver när du pratar om projicerar.
    Han funkar i vardagen, jobbigt periodvis i skolan men jag har ett jättebra samarbete
    med skolan och han har minst godkänt i alla betyg.

    Självklart är det som så att denna tidsålder där det gapas om medicin för minsta lilla grej där man medvetet drogar barnen (för sin egen skull) är bara galet.Sen är jag fullt medveten om att det finns barn/ungdomar som faktiskt inte har något alternativ till medicinering då dom ej skulle klara vardagen annars.
    Men detta ska vara sista alternativet, inte första!

    Tryggt hem, föräldrar som kommunicerar vuxet och sätter BARNETS behov i första rummet istället för att använda dom som slagträn...Det kommer man långt med!

  • Kjell2
    Anonym (Orolig pappa) skrev 2017-04-10 09:24:49 följande:

    Tror mycket det handlar om just det du beskriver när du pratar om projicerar.
    Han funkar i vardagen, jobbigt periodvis i skolan men jag har ett jättebra samarbete
    med skolan och han har minst godkänt i alla betyg.

    Självklart är det som så att denna tidsålder där det gapas om medicin för minsta lilla grej där man medvetet drogar barnen (för sin egen skull) är bara galet.Sen är jag fullt medveten om att det finns barn/ungdomar som faktiskt inte har något alternativ till medicinering då dom ej skulle klara vardagen annars.
    Men detta ska vara sista alternativet, inte första!

    Tryggt hem, föräldrar som kommunicerar vuxet och sätter BARNETS behov i första rummet istället för att använda dom som slagträn...Det kommer man långt med!


    Ta kontakt med läkaren som skrivit ut eller tänker skriva ut medicinerna.
Svar på tråden Utredning