• Anonym (Arg)

    Börjar bli trött på att passa sambons barn när han ska gå ut med sina polare.

    Först o främst så vill jag tillägga att det inte sups hemma men däremot så har jag fått nog. Nu ställer jag inte upp längre och vill höra er syn på saker och ting.

    Nu är det inte så varje helg som vi har barnen men tillräckligt ofta så att jag börjar reagera. En av hans polare bjuder över honom på bastukväll, hockey, barrunda eller utgång på disco. Slutar alltid med att han super för mycket och ramlar in på natten.

    Det är något barnen inte har märkt. Men nu tänker jag inte ställa upp längre. Han vill gå ut idag och festa, jag har sagt att jag själv tänker gå ut ikväll (bara för att) så han får själv stanna hemma med sina barn eller ringa och tricksa med barnens mamma. Nu tycker han att jag är barnslig och taskig.

    Så vad tycker ni? Är jag en elak styvmorsa eller är det dags att han växer upp?

  • Svar på tråden Börjar bli trött på att passa sambons barn när han ska gå ut med sina polare.
  • Anonym (aa)
    Anonym (Arg) skrev 2017-05-10 09:30:06 följande:
    Småpojkar och partykillar växer upp och fortsätter vara patetiska vuxna suputer. Patetiskt! Sen skärper vissa till sig när de får barn.

    Jag ska kolla det, få med honom på samtalsterapi är helt lönlöst. Jag behöver väl gå till en innan jag blir helt galen. Det är så tungt att gå runt och vara konstant sura på varann. Alla hårda ord man säger till varann fastnar.
    Om jag var du skulle jag flytta ut ett tag, bara för att se hur det känns då. Du blir ju själv "sjuk" av att vara i den miljö och det är svårt att tänka då.
  • erikaABC

    Du gör rätt i att vägra. Fortsätt med att gå ut när han gör det. Hans barn = hans ansvar.

  • Anonym (Arg)
    molly50 skrev 2017-05-10 09:32:43 följande:
    Precis! 
    Fast mitt ex har inga barn,så vitt jag vet.
    Och det är kanske tur om han inte kan växa upp någon gång.

    Ja,gör det. Det hjälpte faktiskt mig mycket.
    Bara att få prata av sig med en utomstående som kan sätta ord på det man känner känns skönt.
    Senare kan du kanske få med din man på det också.
    Carpe Diem
    Har han inga barn så får han väl fortsätta leva som en buse. Huvudsaken att du är lycklig idag.
  • Anonym (Arg)
    Anonym (aa) skrev 2017-05-10 09:32:56 följande:
    Om jag var du skulle jag flytta ut ett tag, bara för att se hur det känns då. Du blir ju själv "sjuk" av att vara i den miljö och det är svårt att tänka då.
    Mycket möjligt att det är så. I tanken så fattar jag att jag borde göra så men i praktiken skrämmer det mig. Har så dubbla känslor, är livrädd över att det skulle vara helt över då. Ska försöka dra iväg i helgen nu när han ändå är borta, behöver tänka på annat.
  • Anonym (Arg)
    erikaABC skrev 2017-05-10 10:02:49 följande:

    Du gör rätt i att vägra. Fortsätt med att gå ut när han gör det. Hans barn = hans ansvar.


    Nu kommer han aldrig mer be mig om det, jag vill inte göra det heller. Då blir jag medberoende.

    Gå ut och festa vill jag såklart göra men då ska det vara för att jag vill. Kan inte ha kul just nu.
  • molly50
    Anonym (Arg) skrev 2017-05-10 10:16:00 följande:
    Har han inga barn så får han väl fortsätta leva som en buse. Huvudsaken att du är lycklig idag.
    Ja,absolut! Det är väl mest synd om hans nuvarande bara. Men det är inte mitt problem.  
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Arg) skrev 2017-05-10 10:17:54 följande:
    Mycket möjligt att det är så. I tanken så fattar jag att jag borde göra så men i praktiken skrämmer det mig. Har så dubbla känslor, är livrädd över att det skulle vara helt över då. Ska försöka dra iväg i helgen nu när han ändå är borta, behöver tänka på annat.
    Du menar att du tror att han då inte skulle bry sig?
    I så fall så är han väl ändå inte värd att satsa på.
    Då bryr han sig ju mer om sig själv än om någon annan.
    Carpe Diem
  • Anonym (Arg)
    molly50 skrev 2017-05-10 14:17:57 följande:
    Du menar att du tror att han då inte skulle bry sig?
    I så fall så är han väl ändå inte värd att satsa på.
    Då bryr han sig ju mer om sig själv än om någon annan.
    Carpe Diem
    Han bryr sig men han har väldiga problem med att bli ifrågasatt. Nu är det lite åt båda hållen, är mitt fel också. Jag orkar inte sätta mig ner och kommunicera på ett vuxet och sansat sätt, är så arg över hans vidriga stil. Jag ska hålla mig lugn, låta honom åka iväg på sin fylleresa utan att höra av mig. Måste åka iväg och rensa tankarna lite.
  • Anonym (Arg)
    molly50 skrev 2017-05-10 14:16:12 följande:
    Ja,absolut! Det är väl mest synd om hans nuvarande bara. Men det är inte mitt problem.  
    Carpe Diem
    Nej men hon kanske inte bryr sig. Min sambos ex brydde sig inte om att han var ute och festa fast de har barn, däremot så kände hon att han inte bekräftade henne. Jag blir bekräftad men tål inte hans partande.
  • molly50
    Anonym (Arg) skrev 2017-05-10 14:26:32 följande:
    Han bryr sig men han har väldiga problem med att bli ifrågasatt. Nu är det lite åt båda hållen, är mitt fel också. Jag orkar inte sätta mig ner och kommunicera på ett vuxet och sansat sätt, är så arg över hans vidriga stil. Jag ska hålla mig lugn, låta honom åka iväg på sin fylleresa utan att höra av mig. Måste åka iväg och rensa tankarna lite.
    Det tycker jag du gör rätt i.
    Sen kan han börja fundera på var du är om han hör av sig utan att få tag på dig.
    Men skuldbelägg inte dig själv för det här.
    Jag förstår att du blir frustrerad över hans beteende och när han dessutom vägrar att ta till sig det du försöker säga.
    Men det är inte ditt fel att han vägrar inse faktum.
    Anonym (Arg) skrev 2017-05-10 14:28:53 följande:
    Nej men hon kanske inte bryr sig. Min sambos ex brydde sig inte om att han var ute och festa fast de har barn, däremot så kände hon att han inte bekräftade henne. Jag blir bekräftad men tål inte hans partande.
    Hon är nog,i så fall mer bestämd än vad jag var.
    Var i alla fall det förut.
    Hon är en fd väninna till mig och den han var otrogen med och en av de han brukade försöka låna pengar av när vi var tillsammans.
    Men hon sa oftast nej då och blev nästan förbannad på honom. Med all rätt.
    Jag känner inte als igen honom när jag ser honom idag.
    Han är inte alls den glada sociala person han var då när vi var ihop.
    Han säger knappt hej när vi ses.
    Så kanske håller hon hårt på honom.  
    Carpe Diem
Svar på tråden Börjar bli trött på att passa sambons barn när han ska gå ut med sina polare.