Min 11-åring gillar inte min nya man

hon mot strömmen skrev 2017-05-25 06:14:58 följande:

Jag vet precis hur din dotter känner sig. Min pappa gjorde samma sak som du för många år sedan, han blev tillsammans med en kvinna som aldrig har tålt mig under hela mitt liv. Hon har klagat på precis allt jag har gjort och vi kommer inte överens ens idag. Jag har inte kontakt med min pappa mer än nödvändigt och det är för mina barns skull. Hade jag inte haft mina barn så skulle kontakten vara obefintlig mellan oss.

Dagen när jag fick veta detta kommer jag ihåg än idag och det sitter hårt kvar i mitt hjärta. Bland det sista jag sade till honom på ca 10 år var att kunde du inte välja någon som tycker om mig eller i alla fall accepterar mig? Han svarade att jag har ingenting med det att göra. Den dagen valde han bort mig som har varit hans allt till fördel för henne.

Nu är det över 20 år sedan detta hände och så länge han väljer att bo med henne så kommer det att vara så här. Skadan är så stor att den kommer aldrig att läka även om han lämnar henne.

Därför är det oerhört viktigt att den nya partnern och ens barn kommer överens och minst accepterar varandra. Så fundera och prata med din dotter om vad hon känner och respektera det hon säger för det är hennes känslor och hennes sanning om din nya man. Det kanske är något som händer när du inte ser.......

Samma här! Min pappa "valde bort" oss till förmån för sin nya familj. När jag var 5 år flyttade en kvinna in till min pappa med barn sedan tidigare och de fick även gemensamma. Ser alla dessa barn som mina syskon, även de icke biologiska. MEN, kvinnan/mamman har aldrig accepterat mig. Hon verkade utåt sett vara "världens snällaste" men när min pappa inte var med tog hon tillfället i akt att trycka ned mig, jämföra mig med hennes egen dotter, la onödiga sarkastiska kommentarer om mig m.m. Hon kommenterade även mitt utseende på ett kritiserande sätt. Detta har jag tagit oerhört mycket skada av. När de sedan skilde sig när jag var i vuxen ålder berättade jag för min pappa varför jag slutade åka till honom när jag var 13 år. (Han ifrågasatte mig aldrig då utan lät mig bo bara hos mamma, han hade ju ändå aldrig tid för mig). När jag berättade blev han först arg för att jag påstod att jag hade haft det värre hos honom än hos min mamma med hennes nya man, sedan sa han att hans nya hade varit mer elak mot min bror än mot mig, jag var bara känslig/överdrev. Jag har idag ingen kontakt med min pappa. Han förnekade mig totalt. Det största sveket jag varit med om.

Min mamma träffade också en ny man, när jag var 7 år. Han har haft en sån stor plats i mitt liv och betyder så mycket för mig. Jag ser honom som min pappa. Han är "morfar" till mina barn. Han har alltid fått mig att känna mig som nummer 1 för min mamma. Han har alltid backat till förmån för hennes uppfostran/tid med mig. Alltid varit min vän istället och hållt sig undan när jag bett om det, men han har aldrig förskjutit mig när jag behövt honom. Nu är jag vuxen och vi ringer varandra flera gånger i veckan, han ringer också till mina barn varje dag.

Med denna historia så vill jag förmedla att när barn reagerar på detta vis är det något som får dem att må så dåligt i den nya relationen att de till och med väljer bort sina föräldrar. Ta reda på vad det handlar om innan du dömer ut henne att "fly" när regler inte passar. Tror det handlar om något annat som du inte vet. Förneka inte hennes känslor.

Anonym (Mm...)

Äldre 25 May 22:10

#73

Miss Skywalker skrev 2017-05-25 20:13:16 följande:

Komiskt att folk drar en massa sorgliga historier och utgår från att det är så synd om barnet när ts skriver i ts att de och speciellt han verkligen har ansträngt sig för att hon ska trivas och tom slutat med regler..

Ja och ÄNDÅ vill dottern inte bo där. Det måste finnas en anledning. Barnet är 11 år (!).

Anonym (Mm...)

Äldre 26 May 07:00

#78

Anonym (Jess) skrev 2017-05-25 23:54:34 följande:

Den mest logiska orsaken måste vara att TS man är peddo eller potentiell seriemördare?

Nej men allvarligt talat så borde TS tala med sin dotter. Fast kanske först och främst föra en dialog med barnens pappa. Vad är det som sägs där egentligen? Mer konkreta saker än att dom stackars barnen måste plocka undan saker. Ingen som ens har tänkt tanken på att han kan sitta och projicera över sina egna negativa tankar om TS nya liv? Barn är nämligen duktiga på att snappa upp sånt.

Nej men du vet det finns andra saker som barn kan råka illa ut av. Det behöver inte vara så extremt för att det enligt er, vuxna människor, ska vara en godkänd anledning. Kränkningar, otillräckligt med bekräftelse, skäll, klagomål mer än beröm, dömande blickar, utanförskap, en känsla av "de vill egentligen inte ha mig här, är till besvär" = dålig självkänsla.. men också vanvård, missbruk, glåpord, slag. Vi vet ju egentligen ingenting. Det vi vet är att det finns en 11åring som inte vill bo hos sin mamma längre och skyller på reglerna. Även ett syskon som "hakar på". Mamman tycker inte att de ska dra så fort de inte passar.. något är det. Jag gissar på något av det jag skrev.

Anonym (Mm...)

Äldre 26 May 07:08

#79

Anonym (Jess) skrev 2017-05-25 23:54:34 följande:

Den mest logiska orsaken måste vara att TS man är peddo eller potentiell seriemördare?

Nej men allvarligt talat så borde TS tala med sin dotter. Fast kanske först och främst föra en dialog med barnens pappa. Vad är det som sägs där egentligen? Mer konkreta saker än att dom stackars barnen måste plocka undan saker. Ingen som ens har tänkt tanken på att han kan sitta och projicera över sina egna negativa tankar om TS nya liv? Barn är nämligen duktiga på att snappa upp sånt.

Något som dessutom är fascinerande med samhället är följande; när ett barn inte vill bo med sin pappa så skriker alla att han MÅSTE ju utsätta barnet för något hemskt som gör att dom inte vill dit, alternativt att det finns en av omgivningen stämplad elak styvmamma som hatar sina bonusar...

När ett barn inte vill bo med sin mamma.. då beror detta fortfarande på pappan, då heter det att han projicerar sitt olyckliga liv han fick när kvinnan och mamman i hans liv valde att lämna och gå vidare. Buhu.. klart pappan då förvandlas till en bitter projicerande manipulerande idiot mot sina barn- för att straffa mamman!!

Och så undrar vi också i dagens "jämställdhetssamhälle" varför det är så lätt som kvinna i vårdnadstvister idag att kunna hävda misshandel och övergrepp från sin fd partner och på så sätt vinna vårdnaden :) OT men ändå, fundera på det en stund.

Mor är inte alltid rar.

Min 11-åring gillar inte min nya man

INNEHÅLL