Min 11-åring gillar inte min nya man

Samma här! Min pappa "valde bort" oss till förmån för sin nya familj. När jag var 5 år flyttade en kvinna in till min pappa med barn sedan tidigare och de fick även gemensamma. Ser alla dessa barn som mina syskon, även de icke biologiska. MEN, kvinnan/mamman har aldrig accepterat mig. Hon verkade utåt sett vara "världens snällaste" men när min pappa inte var med tog hon tillfället i akt att trycka ned mig, jämföra mig med hennes egen dotter, la onödiga sarkastiska kommentarer om mig m.m. Hon kommenterade även mitt utseende på ett kritiserande sätt. Detta har jag tagit oerhört mycket skada av. När de sedan skilde sig när jag var i vuxen ålder berättade jag för min pappa varför jag slutade åka till honom när jag var 13 år. (Han ifrågasatte mig aldrig då utan lät mig bo bara hos mamma, han hade ju ändå aldrig tid för mig). När jag berättade blev han först arg för att jag påstod att jag hade haft det värre hos honom än hos min mamma med hennes nya man, sedan sa han att hans nya hade varit mer elak mot min bror än mot mig, jag var bara känslig/överdrev. Jag har idag ingen kontakt med min pappa. Han förnekade mig totalt. Det största sveket jag varit med om.

Min mamma träffade också en ny man, när jag var 7 år. Han har haft en sån stor plats i mitt liv och betyder så mycket för mig. Jag ser honom som min pappa. Han är "morfar" till mina barn. Han har alltid fått mig att känna mig som nummer 1 för min mamma. Han har alltid backat till förmån för hennes uppfostran/tid med mig. Alltid varit min vän istället och hållt sig undan när jag bett om det, men han har aldrig förskjutit mig när jag behövt honom. Nu är jag vuxen och vi ringer varandra flera gånger i veckan, han ringer också till mina barn varje dag.

Med denna historia så vill jag förmedla att när barn reagerar på detta vis är det något som får dem att må så dåligt i den nya relationen att de till och med väljer bort sina föräldrar. Ta reda på vad det handlar om innan du dömer ut henne att "fly" när regler inte passar. Tror det handlar om något annat som du inte vet. Förneka inte hennes känslor.

Uppfostra din dotter! 
Hon är 11 år, hon vet ingenting om livet! Hemma hos er gäller era regler. Klart att hon måste städa och plocka efter sig osv! Din dotter kan inte bestämma vem du ska vara tillsammans med. Sätt upp regler!

I dotterns riktiga hem?
Jag kan ha fel men förmodligen är "hem" med mamman också! Denna unge är förmodligen söndercurlad som inte tål att någon säger åt henne ens.

Det värsta är att leva ihop med en man/kvinna som har ett bortskämt barn som inte tål att bli tillsagd. Dvs ett barn som inte är uppfostrat. Nu vet jag ju inte till 100 % om det är så i detta fall, men det låter sannerligen som att det är dottern som behöver uppfostras och inte mannen. Men ts måste ju ta tag i detta. Dottern kan knappast ställa krav på vem ts ska vara tillsammans med. Det är en helt annan sak om mannen är elak mot dottern, vilket jag dock inte tror att han är.

För 2 år sedan råkade jag ut för en man som hade en son på 10 år. Mycket bortskämd och söndercurlad pojke. Fyfan. Sa åt mannen flera gånger att han måste uppfostra sin pojke och att vi inte kan ha en relation om hans pojke beter sig som han gör. Såklart vägrade mannen lyssna och sopade problemet under mattan. Då lämnade jag. Pappor (eller mammor för den delen) som daltar med sina barn är extremt oattraktivt. Idag är den mannen forfarande ensam. Men det förstår jag..

Idag lever jag med en man som har pli på sina ungar, likaväl som jag har pli på min dotter. Det fungerar utmärkt!

Inse bara att svenska barn är söndercurlade så man vill spy på dem. Ingen gillar såna barn.

Fast det är ju sant. Ingen gillar en bortskämd, söndercurlad person. Vuxen eller ej. Därför ser man som förälder till att uppfostra sitt barn.

Jag känner många barn som är alldeles för ouppfostrade och föräldrarna behöver ta tag i deras fostran. Det gör jag, absolut. Det är inte alls ovanligt att barn i Sverige (och i andra delar av världen) är söndercurlade så inte ens lärarna kan säga åt dem i skolan utan att få föräldrarna på sig.

Det spelar väl ingen roll om vissa lägger in sina egna känsloliv i svaren. De som har erfarenheter av ouppfostrade barn kan ju dela med sig av dem.

Kan man skylla på mannen i detta fall, så kan man även skylla på 11 åringen. En del här i tråden är snabba med och skriva att det är mannen som är elak eller liknande. Det framgår inte heller någonstans i ts inlägg att mannen är elak mot henne eller liknande, likaväl som du säger att det inte framgår att ts dotter är ouppfostrad. Det är egna gissningar man tar till och det bör väl vara ok.

Jag tror att de måste diskutera detta och komma fram till en lösning. Jag får inga vibbar av att bonuspappan är dålig gentemot ts dotter. Tvärtom, faktiskt.

Ifall du inte kan räkna ut det så säger mannen åt henne därför att ts inte själv gör det. Det kan varenda kotte räkna ut.

Vadå de regler som gäller för flickan? I ts hem bestämmer ju inte flickans pappa. I ts hem bestämmer både ts och den nye mannen. Det är ju de två som är de vuxna i hushållet.

Tycker att det är ganska skrämmande att ni anser att styvpappan inte ska få säga åt bonusdottern om städning och dylikt. Bara för att man är styvfarsa så betyder det inte att man inte har något att säga till om. Om ts hade sagt åt dottern om så enkla saker som städning så hade knappast mannen behövt göra det, eller hur..

Det är väldigt väldigt konstigt att man inte ska kunna säga åt andras barn. Hela den här tråden och sättet ts uttrycker sig på, gör bara mer och mer att jag förstår att det i varje fall inte är mannen det är fel på. Han försöker sitt bästa och här sitter ni på internet och svartmålar honom.

Skilsmässobarn? Snälla, ts och mannen har varit tillsammans i 3 år. Skilsmässobarn eller ej, han ska kunna säga åt ungen att städa och plocka efter sig utan att det blir sura miner. Är man så känslig att man inte klarar av att bli tillsagd så är det något fel på en.

Well, du tolkar det ju som att det är mannens fel. Det gör inte jag. Jag tolkar det som att ts och dottern har problem, inte mannen. Han ska inte få skit för att han försöker med dottern. Men om du tycker att det är en bättre ide så behöver han ju inte prata med henne alls?

Ja, det är bedrövligt hur ts och hennes dotter är. Sannerligen. Hoppas att ts och mannen gör slut så att han slipper får mer skit och att dottern växer upp en dag och inser att det inte är hela världen att få en tillsägelse.

Det är inte styvpappans ansvar eller uppgift att se till så att 11 åringen trivs i hemmet. Det är ts uppgift.

Du verkar ha svårt att acceptera att vi tolkar ts inlägg på olika sätt. Du vill gärna skylla på mannen, något jag och många andra inte tycker är ok. Du är väldigt noga med att man inte ska skylla på flickan. Ok, men då ska du inte skylla på mannen heller. Annars säger du bara emot dig själv.

Följande framgår i ts inlägg:

Att styvpappan har försökt nå fram till ts dotter och att ts dotter tycker att de har för mycket regler hemma. Förmodligen tycker hon att styvpappan är sträng som säger åt henne när hon inte städar rummet eller liknande. Bortskämt och ouppfostrat beteende. Hade hon varit uppfostrad så hade han inte ens behövt säga åt henne att städa eller plocka efter sig. Dessutom, klart att man ska kunna säga åt andras barn. Speciellt när de alla bor tillsammans. Kanske är styvpappans hem från början, då är det extra viktigt att lyssna på honom.

Jag tycker att det låter som att dottern inte tycker om mannen därför att han har regler och dottern är inte van vid regler. Hon tycker troligtvis inte om att man säger åt henne och min gissning är också att ts är dålig på att säga åt henne - därför måste styvpappan göra det.

Vad resulterar då detta i? Jo, att styvpappan blir utmålad som den onde. Det är uppenbart att dottern har problem och detta ska inte behöva gå ut över styvpappan. Kanske är hon avundsjuk eller saknar tid med sin mamma. Såpass mycket info får vi inte, men ts bör prata med henne och sedan får hon själv avgöra var hon vill bo. Ts ska inte behöva göra slut med en man som har försökt sitt bästa men som sedan blir avvisad vad han än gör. Ts bör fokusera på att prata med dottern och sedan ta itu med hennes uppfostring (för oavsett vad du säger så ser jag tydliga drag av ouppfostran här).

Sen kan jag tänka mig att om detta fortgår så kommer nog styvpappan att bryta upp med ts. Ingen orkar med massa problem i längden.

Det är inte styvpappans fel att ts har misslyckats med uppfostringen av hennes dotter och att dottern är som hon är.

Om denna tråd nu är sann (vilket den förmodligen inte är), så anser jag inte att mannen bär någon skuld i detta, utifrån vad man får läsa här. Han har försökt sitt bästa men får bara skit för det. Bedrövligt.

Ts uppgift att se till att hon får behålla både dottern och sin man. Fortsätter det såhär så kommer mannen förmodligen att lämna inom en snar framtid, med all rätt.

Jag är inte intresserad av att veta hur Anonym (Snorunge) ser på saken, även om jag anser att hen har rätt i mycket - som till exempel att ts dotter verkar vara ouppfostrad och att det finns allt för många föräldrar som curlar sina barn idag. Det är ingen nyhet.

Vill inte ditt barn dela sitt liv med dig på grund av ditt val av man så kan ni ju i alla fall låta bli att skylla på den stackars annan som kommer in i en ny familj och genast möts av problem och tvärt beteende. Suck.

Givetvis så ligger det i TS händer att kommunicera och lösa problemet som uppstått. Fast jag tror inte att det är så lätt att avfärda vissa i tråden som svartsjuka gamla bittra bonusföräldrar som blev bortvalda till förmån för barnen. Däremot så tror jag att många som har levt med en partner som har skämt bort sitt eller sina barn extremt mycket blir dränerade på energi och tappar bort sig helt när relationen är över. För man står med bakbundna händer. Har inte ett jota att säga till om och känslan av att bli kvävd och alltid stå längst ner i näringskedjan är förödande för självutvecklingen och sitt eget välmående. Det enda man duger till är att bidra med kontantinsatsen när det ska köpas ny större lya typ. Lite hårt att säga men vissa som har levt som bonusföräldrar har känt det så. Tror att det är viktigt att den målgruppen också får göra sin röst hörd. Den här tråden är ett extremt bra exempel på det, hur sann eller ej den är.

"Det finns inget i ts som indikerar att barnet skulle vara bortskämt." Fast det är ju endast vad DU tycker. Andra i tråden upplever det som att dottern verkar bortskämd och ouppfostrad. Handlar väl bara om hur man tolkar ts text, men egentligen så har vi fått för lite info från ts.

Vi har ju försökt förklara det för dig flera gånger.
Bland annat så står det att ts och mannen har mycket regler, något som bonusdottern inte uppskattar. Mannen får inte heller säga åt henne om städning och plock. Vilket tyder på att flickan antagligen blir sur och tvär om mannen säger åt henne, annars hade nog inte ts bett honom att sluta med det.

Utifrån dessa så låter det som att de har mycket regler hemma hos ts. Regler som kanske har bildats när styvpappan flyttade in. Sannolikt är dottern van vid att inte ha så många regler och hon är inte van vid att bli tillsagd, så när någon som inte är mamma eller pappa säger åt henne så blir det sura miner och tas personligt. DET tyder på ouppfostran och ett bortskämt beteende. För det första så borde vilken 11 åring som helst fatta att man plockar undan efter sig och städar. De ska liksom inte ens behöva säga åt henne angående det. Min 5 åring fattar att man städar och plockar efter sig.

Förmodligen säger inte ts åt henne om någonting och därför blir styvpappan tvungen att göra det. Mindre kul, men så går det.

Oavsett om hon protesterar i hemmet eller ej så är hon ju missnöjd. Hon tycker ju att de har "för mycket regler"...
Jag skulle gärna vilja veta vilka regler som gäller hemma hos pappan.

Det blir ju att man gissar sig fram en del eftersom att ts inte ger så himla mycket information om situationen och bakgrunden. Men jag tolkar ts inlägg på detta sätt och anser att det må spegla på ouppfostran. Något som inte är styvpappans fel. Han ska absolut inte behöva ta skit från anonyma människor på internet då detta inte är hans fel.

Härligt att du vet saker om mig och mitt liv.

Fyfan vad jobbig du är.
Du säger att det inte går att avgöra utifrån denna tunna berättelse om ts dotter är bortskämd och ouppfostrad eller ej. Då ska du fan inte skylla på mannen heller. Du säger ju själv att berättelsen är tunn och att vi inte får veta den "riktiga" orsaken till att flickan inte bor där!!

Sen kan du lära dig att acceptera att alla tycker olika istället för att kalla andra bortskämda söndercurlade vuxna bara för att de inte håller med dig. Ditt beeende är sannerligen omoget.