Han vill inte ha barn

Barn är en av de sakerna som man aldrig ska kompromissa om. Det är digitalt, antingen här man barn eller ej.

Ingen av er kommer bli lyckliga tillsammans i längden. Stannar du kommer du bli mer o mer bitter till slut. Och han ska naturligtvis inte ge med sig heller.

Jag tycker du ska bryta upp förhållandet innan du blir för gammal för att skaffa barn.

Håller med Man. Välj inte pojkvän över barnlängtan. Bryter ni upp när du passerat 40 går det inte att ångra sig.

Väl skrivet.

Kompromissa inte med barn! <3

Jag tycker du har en väldigt sund och fin inställning till hans ändrade åsikt, låter som en hälsosam relation.

Vore jag du skulle jag ge det ca 6 månader, har han ändrat sig en gång kan det ju vara så att han ändrar sig igen tänker jag... träffa lite barn både du och han om han vill, låta honom känna efter ordentligt men inte pressa utan se det som att ni båda ger ert fina förhållande en ordentlig chans och sen om han står fast vid sin åsikt så lämna, hur svårt det än är...

Klockan är 5 i 12 redan nu. Det är ganska sent skaffa barn.

Ju senare TS nu skaffar barn desto fler genetiska defekter får barnet.

http://www.pnas.org/content/111/43/15474

Jag har en kompis som var tillsammans med sin kille i 12 år . Hon har alltid velat ha barn och har alltid varit väldigt öppen med detta . Han har alltid sagt att han vill ha barn med har velat vänta . För 2 år sedan släppte han bomben att han inte ville ha barn . Hon ville väldigt gärna  ha barn med honom . Eftersom hon har alltid älskat honom . Men efter mkt om och men så lämnade hon honom . Hon träffade en ny kille ganska omgående som delade alla hennes drömmar och tankar . Dock fick hon beskedet att hon skulle få det svårt att få barn eftersom hon när hon träffade den nya var 35 år . I dag är hon 37 år och är i v 20 , efter 7 st ivf . Hon ska gifta sig i juni . Så det finns hopp om att hitta den där som det var meningen att du skulle vara tillsammans med . Du måste själv bestämma om du kommer kunna titta på din partner och älska honom lika mkt när du vet att han tagit beslutet åt dig att inte skaffa barn . Män kan få barn långt mkt längre än oss kvinnor . Om han ändrar sig kan det vara försent för dig . Jag personligen skulle inte göra avkall på mina barn . Har en kompis som är lite i din sits och hon är väldigt bitter , och fortfarande tillsammans med den killen som valt bort barn åt dem båda .  Men hon har svårt att umgås med mig och mina barn till och med . Sedan har jag ju barnlösa vänner som tillsammans gemensamt tagit beslut att inte skaffa barn . Beslutet skall inte ligga hos en , utan hos båda . Jag tycker nog att han vilselett dig . 

Jättebra att du inte är sur på din partner och att du respekterar hans beslut!

Jag tror inte att detta bådar gott för ert förhållande. Du vill väldigt gärna ha barn, han vill inte ha barn. Barn går inte att kompromissa om. Antingen är det ja eller nej. Barn ska man aldrig skaffa mot sin egen vilja, absolut inte. Så om du stannar med honom och förblir barnlös så kommer du förmodligen att bli väldigt olycklig med tiden och han ska givetvis inte behöva skaffa barn mot sin vilja, det skulle vara dåligt för honom.

Bollen ligger hos dig att bestämma om du ska välja din partner eller barn. Men vänta inte för länge om du bestämmer dig för barn.

Så han säger plötsligt att han inte vill ha barn.Och han är 0 intresserad av att höra din vilja.Ok,hans beslut,men frågan är bara om du vill leva med hans beslut?

Berätta hur du känner för honom och ge honom tid att tänka igenom det ordentligt. Är han då fortfarande säker så tycker jag att du ska lämna honom. Du kommer bli olycklig om du har en barnlängtan men inte får barn

Tack snälla för att ni alla tar er tid att besvara mina funderingar!

Samtidigt som era svar känns så självklara och det jag skulle säga till en vän som var i samma situation så känns den allt annat än självklar när man själv befinner sig i den.

Som svar till "Vilseledd", nej. Jag känner mig inte det minsta vilseledd alls. Alla människor har rätt att ändra sig, som jag skrev i början så är jag glad att han kommit fram till detta innan vi valt att skaffat barn.

Jag känner heller inte att han tagit något beslut åt mig. Han har tagit sitt beslut och ja, det påverkar mig. Men jag måste fortfarande ta mitt egna beslut om hur jag vill göra, det är ingen annans att ta ifrån mig.

Vi har pratat om det här flera gånger fram och tillbaka, vi har faktiskt pratat på en otroligt lugn och sansad nivå och respekterat varandras känslor. Visst, jag har fällt många tårar - både tillsammans och utan sambon, men det kanske är en naturlig del i hela denna process?

Vart har du fått ifrån att han inte är intresserad av att höra om min vilja?

Vi har pratat väldigt mycket kring detta där vi båda visar respekt för varandras känslor, tankar, funderingar och åsikter. Lika lite som jag känner någonting negativt för honom känner han för mig.

Trots att han nu går i dessa tankebanor så innebär inte det att vi slutat älska varandra, mina känslor kring att han är en helt fantastisk man har inte ändrats alls och jag ser inte på honom på annorlunda sätt nu än innan han berättade kring det här.

Jag har alltid velat ha barn och har alltid varit väldigt tydlig med att jag INTE kommer att välja mannen före att få barn.

Nu behövde jag inte göra det valet tack och lov, men om jag vore i din sits så hade jag sett det som att jag har tre val.

1 Acceptera hans beslut och välja att leva med honom och att aldrig få barn.

2 Acceptera hans beslut och valt att gå för att antingen skaffa barn på egen hand eller hitta någon som jag kan älska och som vill ha barn.

3 Acceptera hans beslut men talat om att jag då kommer att göra en insemination för att skaffa barn på egen hand. Han får då välja om han vill stanna med mig eller avsluta relationen.

Vad bra.Vill du leva utan att få barn,för han vill inte ?Om svaret är ja,då kan ni ju fortsätta lyckliga ihop!

Hon är 30... knappast gammal

Jag har svårt att köpa när mannen efter flera år plötsligt ändrar sig när hon tycker att det börjar bli dags. "Inte just nu men snart" verkar fungera i flera situationer.. 
Jag hör mer "inte med dig" för sen när det är försent för dig går han vidare och skaffar tre barn med någon yngre..

Oj.. det låter som att du varit med om någonting väldigt tråkigt!

För att klargöra ännu, jag är inte intresserad av att skaffa barn än själv. Jag läser just nu en vidareutbildning på universitetet och vill gärna bli klar med den och komma in i min nya yrkesroll innan jag känner mig redo.

Så det handlar inte om att jag känner mig redo och han börjar backa.