Biomamma som förstör (långt!)
Men vilka kommentarer, skulle en 35 åring vara gubbsjuk för att han är ihop med en 24- åring? Skulle ts kasta bort sitt liv på en "gubbe " istället för att festa? Hur var det nu, ska alla leva sina liv exakt likadant? Det är inte alla 24åringar som tycker festande och frihet är maxlycka precis som alla 40 åringar inte ser man och två barn och villa som ideal. Träffar man en fantastisk partner tidigt kan man knappast göra slut för att man tänkte ha precis 3 långa förhållanden, 4 korta och 9 ONS först. Ts kan förstås festa med vänner och plugga trots att sambon har barn vv men det är valfritt som för alla.
Ts, det verkar hur jobbigt som helst. Jag har en vän som är lite som din killes ex. Inte alls otrevlig annars, men hon har oerhört svårt att hantera att exet träffat en ny kvinna efter många år som skilda och kan inte ens uttala hennes namn utan pratar väldigt otrevligt om henne. Jag tror det blir som ett tvång att fantisera och drömma om de bra stunderna i gamla familjen och att ingen annan ska få glädje av killens goda sidor. Tyvärr tror jag bara att tiden kan bleka problemen. Hon tröttnar och hittar någon amnan att hänga upp sej på. Ni får stötta varandra och vara tydliga mot barnen, som ni redan är. De blir ju äldre och ser tydligare att andra barn också har skilda föräldrar och bonusföräldrar.
Tycker för övrigt du verkar mogen för din ålder, TS. Bra mycket mer mogen än exet, om hon är som du beskriver (det är ju det enda jag har att gå på här, och jag ser inte att du har någon anledning att hitta på!). Själv ligger jag närmare exet i ålder.
Eftersom du älskar din sambo och livssituation hoppas jag situationen lugnar sig för dig. Som någon annan tidigt i tråden skrev tror jag din sambo behöver markera tydligare för henne att han inte tolererar kommentarer som att du inte tappat mjölktänderna.
Även att han/ni sätter er ner och pratar med barnen. De har ju inte gjort något fel, men jag tror de behöver hjälp med att hantera det de får med sig från mamman. De måste ju uppleva en enorm press på sig att göra sin mamma till lags genom att försöka förstöra mellan er och i stället fösa ihop föräldrarna. Det verkade som att de fick en respit från mammans press när du flyttade ut, och kunde då visa att de verkligen tycker om dig.
Se det från barnens perspektiv. De kanske helt enkelt behöver få höra typ "jag förstår att mamma hemskt gärna vill att vi blir tillsammans igen. Men jag slutade vara kär i mamma och vi kommer aldrig bli tillsammans igen. Det finns ingenting ni kan göra som kan påverka det. Men jag är väldigt glad att jag var tillsammans med mamma förut för då fick jag ju er!". Även att när mamma säger något till dem om detta, att de kan känna att de får lov att släppa det för det är inte deras problem att lösa. Så om de tar upp det med er igen kan ni hänvisa till diskussionen och säga "det är ju just detta vi pratat om; ni kan släppa detta".