Berättar jag detta för hans nuvarande tjej?

Struntat i honom och gjort abort. Vill du verkligen ha barn med honom, då får du dras med honom i 18 år till?

Abort.

Jag hade inte velat ha barn ihop med en så lynnig och uppenbart impulsiv och intensiv kille. Jag föreställer mig krångelpotentialen. Ena månaden har han ny flickvän och vill ha noll kontakt, nästa månad vill han ha vårdnad om barnet, tredje månaden har han ny tjej och vill ha noll kontakt, fjärde månaden vill han försöka igen och gör dig med barn en gång till, femte månaden har han gift sig och skaffat en styvmamma till barnen som han vill ha halva umgänget med, sjätte månaden har de fått ett eget barn och han vill inte ha med dina att göra, etc...

Hade gjort abort helt tveklöst (därmed inte sagt att jag inte varit ledsen).

Vill du verkligen ha barn med en man som blockerat dig på sociala medier och inlett en ny relation? Låter inte så konstruktivt.

Du är väldigt ung. Utbilda dig och leta efter en bättre man istället för att bli en så ung ensamstående förälder.

Vill du ha barn nu? Behåll barnet i såna fall. Du kan inte räkna med hans stöd, annat än med underhåll, men även om det blir jobbigt kommer du säkert att fixa det.

Vill du inte ha barn nu? Då ska du inte ha barn nu.

Vad han vill och inte vill och hans nya relation som riskerar att förstöras om hon får veta om dig, alla de sakerna är mindre prioriterade just nu. Lägg fokus på hur du vill göra med din kropp och ditt liv och ta beslut utifrån det.

Det låter som en himla jobbig situation och jag hoppas att det blir bättre för dig framöver, vilken väg du nu tar. Lycka till!

Vill du göra abort så finns ingen anledning att berätta för henne.

Skit I honom. Bestäm dig för om DU VILL behålla barnet eller inte. Du kan tala om ditt beslut för honom, men kontakta honom inget mer sen. Väljer du att behålla så är det upp till honom att höra av sig om han vill vara delaktig. Men du får räkna med att göra allt själv.

Jag personligen hade troligtvis gjort abort. Jag skulle aldrig vilja ha barn tillsammans med en sådan person.

Men huvudfrågan är vad du vill, för det är din kropp. Vill du behålla barnet, gör det, men tänk till noga innan hur mycket möda och bråk det är värt.

Jag hade gjort abort. Men barnslig som jag är, och sårad för det han gjort, så hade jag berättat för hans flickvän. Varför ska du bry dig om han är rädd att förlora henne när han inte bryr sig ett skit om dig.
Jag hoppas han förlorar henne, då har han varken dig, barnet eller henne.
Berätta hur det går!

Stor kram till dig!

Vill du ha en 36-årig tonåring? Verkligen? Om inte, gör abort så du slipper ha något med honom att göra. Ja, det kommer att vara svinjobbigt men det kommer även att vara svinjobbigt att ha denna person i ditt liv genom barnet. Att behöva försöka samarbeta med någon som beter sig så barnsligt. 

Vad gäller nya flickvännen så skulle jag strunta i dem helt och fokusera på mitt eget liv. 

Flickvännen har ju inget att göra med detta.....

Hade inte berättat förutsatt att jag inte tänkte behålla barnet.

Att dem flyttat ihop inom 3 veckor tyder på att det varit något mellan dem länge alternativt att han är sjukligt desperat.
Hur du gör med barnet får du känna själv men mannen kan du glömma helt!
Kan garantera att nya tjejen är gravid inom den närmsta framtiden!

Om du vill ha problem dom närmsta 19 åren så behåll barnet.
För då har du också den här jättebebisen som är far till barnet i ditt liv dom närmsta 19 åren.
Vill du verkligen, verkligen ha det så? 

Att han är en omogen skitstövel råder väl ingen tvekan om. 
Jag förstår att du är förbannad på honom.
Men hans nya har ju inget med det här att göra, blanda inte in henne, hon lär få tillräckligt med problem ändå.
Och hon varken är gravid med ditt barn eller far till det embryo du har i magen.
Låt henne vara ifred.

Och du skatta dig lycklig att du blev av med honom, skräp är inget att behålla. 

Nej, precis. Det var slut mellan ts och mannen när han fick reda på graviditeten och deras (ts och mannens) samtal rör sig ju inte om någon återförening dem emellan. Att ts vill ta kontakt med mannens nya kvinna är vad jag kan bedöma bara av hämndlystet motiv. Jag tycker att mannen ska få sköta kontakten med sin kvinna själv och att ts själv ska bestämma över huruvida hon behålla barnet eller inte. 

Själv hade jag utan att tveka gjort en abort i motsvarande läge. Jag var inte intresserad av att bli mamma och ännu mindre av att bli ensamstående mamma när jag var 21 år. 

Det tror jag ts slipper eftersom mannen med största sannolikhet aldrig skulle bry sig ett sk*t om ungen!
Ts blir en 21 årig ensamstående mamma!

Jag tycker att du ska låta de båda vara.

Du kommer annars att framstå som hämndlysten och svartsjuk.

Väljer du att behålla barnet, får du vara beredd på att bli ensamstående ned barnet.

Hmm ja det är verkligen en knepig situation..

Förstår verkligen varför du är arg och förbittrad över hur fort han bara bytt liv och personlighet/inställning gentemot dig helt. Det är så sorgligt när människor man förväntar sig mer av beter sig så annorlunda från vad man trodde om dem.

Men även om det är sjukt svårt (om ens möjligt?) att helt släppa människor så tycker jag iaf att du ska sluta förvänta dig ett skit från honom. Han verkar vara riktigt omogen (med tanke på hur han blockat dig, det han säger över snapchat, och hans reaktion ang graviditeten, att han inte ringer dig osv, hans uppförande på alla sätt helt enkelt). Om inte annat kanske hans omogenhet iaf gör det lättare att släppa honom och gå vidare då han helt klart bevisar att han inte är den du trodde han var, eller skulle vilja vara tillsammans med i vilket fall.

När det kommer till barnet så tycker jag du bara ska tänka på vad du vill, och vad du tror praktiskt skulle fungera i ditt liv. Vad är dina drömmar? Vad har dina drömmar varit innan detta hände? Finns det något du verkligen drömmer om att uppnå i livet? Kan du lyckas göra det om du får ett barn nu? Och skulle du ens kunna ta hand om ett barn i nuläget, hur ser din livssituation ut?

Jag är 19 år själv och jag vet inte vad jag hade gjort i din situation, men jag vet att jag har drömmar som kräver att jag fortsätter min utbildning och att jag vill vara fri att resa/flytta runt i världen om några år och det känns därför alldeles för tidigt för min del att skaffa ett barn. Vet dock att mina föräldrar hade kunnat ta hand om barnet och att allt hade gått bra ändå, men känns varken helt schysst mot barnet eller mot mig själv, eller mina föräldrar heller att föda det utan att vara verkligt dedikerad. Men som sagt, det är ett svårt beslut och jag vet inte heller vad jag hade gjort. Men du, gör en plus- och minus-lista och skriv ner alla dina tankar angående detta, det gör iaf saker och ting klarare för en själv.

Och när det kommer till att berätta för hans tjej. Min första tanke när jag läste ditt inlägg var att jag också verkligen hade känt för att skriva till henne. För att killen är så omogen, men hon kanske inte är det. För att varna henne för hur han beter sig. För att få nåt slags hämdbegär tillfredsställt. Jag vet inte. Men när jag sedan läste igenom folks svar kände jag att det nog skulle vara rätt omoget att skriva till henne ändå. Och är verkligen tveksamt om det skulle ge dig något. Med stor sannolikhet skulle det bara göra dig mer svartsjuk.

Så tänk verkligen igenom ditt syfte med att skriva till henne. Vad vill du säga till henne och varför. Vad skulle det leda till. För henne, för dig? Kommer du fram till att du vill skriva till henne så gör det, men kommer du fram till att du inte vill så lägg det åt sidan och försök att inte tänka på det mer. Och undvik att känna hat för henne. Hon har inte gjort något utan råkar bara ha blandats in i detta. Men jag skulle nog säga, skriv till henne för att varna om killen och säg till henne att vara noga med preventivmedel!

Hoppas att allting löser sig för dig och vill bara säga att du verkar vara en stark och handlingskraftig person, vad du än gör så går det säkert bra!

Kram!