Någon som gått DBT?
Kan någon berätta om era upplevelser av DBT? Hur går de till? Hur länge man är där och hur ofta? Vad säger dom och får man övningar hemma och så? Kan de verkligen "bota" ens borderline?
Kan någon berätta om era upplevelser av DBT? Hur går de till? Hur länge man är där och hur ofta? Vad säger dom och får man övningar hemma och så? Kan de verkligen "bota" ens borderline?
Ingen?
Har inte gått behandlingen, men ja man får uppgifter och lär sig färdigheter som man ska använda livet ut, som jag förstått det. Nej, det botar inte borderline, men många tycker de blivit hjälpta.
Jag får EMDR istället, en traumaterapi som läker hjärnan rent fysiologiskt. Oslagbart tycker jag, och har då testat KBT, 7 år psykodynamisk terapi samt år av mindfulness och annat som man använder sig av i DBT... Så det är ett tips, om du önskar läka än mer än DBT kan göra.
Hej!
Behandlingen pågår vanligen ett år. Varje vecka innefattar en individuell session à 1 timme och en gruppbaserad session à 2,5 timmar.Terapin inleds med att minska självmords- och självskadebeteendet. Arbetet har därefter flera delar, bland annat att minska livskvalitetssänkande beteende, öka färdigheter, minska posttraumatisk stress och öka självrespekten. I färdighetsträningen övas känsloreglering, relationsfärdigheter, mindfulness och krisfärdigheter.
Grundantaganden i DBT är att beteenden har en funktion, att människor vill må bättre, att vi alla gör så gott vi kan och att alla beteenden är ett sätt att överleva. Därför ses självskadebeteenden inte som destruktiva utan snarare som det bästa sättet att i stunden hantera livet, och därför som en brist på andra strategier.
Liksom annan kognitiv beteendeterapi (KBT) grundas DBT på inlärningsteori och kognitiv teori, men med ett särskilt fokus på emotionsteori. Inom DBT tänker man sig att självskadebeteende vidmakthålls av operant förstärkning, vilket innebär att konsekvenserna av beteendet gör att beteendet vidmakthålls.Inre funktioner kan vara att reglera känslor som i stänga av eller tvärtom känna något alls pga avstängning/dissociation, stoppa ångesttankar eller slappna av. Yttre funktioner kan vara att kommunicera sitt mående till andra, ett sätt att be om hjälp, ett sätt att försöka bli sedd och valideras. Självskadande kan även ha funktionen att bli som en identitet, eller ett sätt att undvika krav och stress. Självskadebeteendet föregås ofta av inre stimuli (tankar/känslor) eller yttre stimuli som leder till starka känslor som är svåra att uthärda.
I individualterapin jobbar man framför allt med att göra funktionsanalyser/kedjeanalyser. Man tittar tillsammans med sin terapeut på vad ens självskadebeteenden har för funktioner och fokuserar på att flytta fram eller bak beteenden i händelsekedjan, vilket innebär att man utgår från en redan befintlig beteenderepertoar istället för att skapa nya beteenden. Ofta får man ?hemläxor? eller veckoscheman som man ska fylla i mellan sessionerna.
Om man går i DBT kan man få hjälp att hantera livet på mer funktionella sätt än man hittills lärt sig. Man får hjälp att hitta strategier och verktyg för att hantera sin sårbarhet. Även om sårbarheten finns kvar kan man alltså få det lättare att leva med den.
Referenser: föreläsarna Petra Lindheim & Kajsa Jung från DBT-teamet 24/4 2018 & BUP:sRiktlinjer till stöd för bedömning och behandling 2015, sida 247-260
Har inte gått behandlingen, men ja man får uppgifter och lär sig färdigheter som man ska använda livet ut, som jag förstått det. Nej, det botar inte borderline, men många tycker de blivit hjälpta.
Jag får EMDR istället, en traumaterapi som läker hjärnan rent fysiologiskt. Oslagbart tycker jag, och har då testat KBT, 7 år psykodynamisk terapi samt år av mindfulness och annat som man använder sig av i DBT... Så det är ett tips, om du önskar läka än mer än DBT kan göra.
Hej!
Behandlingen pågår vanligen ett år. Varje vecka innefattar en individuell session à 1 timme och en gruppbaserad session à 2,5 timmar.Terapin inleds med att minska självmords- och självskadebeteendet. Arbetet har därefter flera delar, bland annat att minska livskvalitetssänkande beteende, öka färdigheter, minska posttraumatisk stress och öka självrespekten. I färdighetsträningen övas känsloreglering, relationsfärdigheter, mindfulness och krisfärdigheter.
Grundantaganden i DBT är att beteenden har en funktion, att människor vill må bättre, att vi alla gör så gott vi kan och att alla beteenden är ett sätt att överleva. Därför ses självskadebeteenden inte som destruktiva utan snarare som det bästa sättet att i stunden hantera livet, och därför som en brist på andra strategier.
Liksom annan kognitiv beteendeterapi (KBT) grundas DBT på inlärningsteori och kognitiv teori, men med ett särskilt fokus på emotionsteori. Inom DBT tänker man sig att självskadebeteende vidmakthålls av operant förstärkning, vilket innebär att konsekvenserna av beteendet gör att beteendet vidmakthålls.Inre funktioner kan vara att reglera känslor som i stänga av eller tvärtom känna något alls pga avstängning/dissociation, stoppa ångesttankar eller slappna av. Yttre funktioner kan vara att kommunicera sitt mående till andra, ett sätt att be om hjälp, ett sätt att försöka bli sedd och valideras. Självskadande kan även ha funktionen att bli som en identitet, eller ett sätt att undvika krav och stress. Självskadebeteendet föregås ofta av inre stimuli (tankar/känslor) eller yttre stimuli som leder till starka känslor som är svåra att uthärda.
I individualterapin jobbar man framför allt med att göra funktionsanalyser/kedjeanalyser. Man tittar tillsammans med sin terapeut på vad ens självskadebeteenden har för funktioner och fokuserar på att flytta fram eller bak beteenden i händelsekedjan, vilket innebär att man utgår från en redan befintlig beteenderepertoar istället för att skapa nya beteenden. Ofta får man ?hemläxor? eller veckoscheman som man ska fylla i mellan sessionerna.
Om man går i DBT kan man få hjälp att hantera livet på mer funktionella sätt än man hittills lärt sig. Man får hjälp att hitta strategier och verktyg för att hantera sin sårbarhet. Även om sårbarheten finns kvar kan man alltså få det lättare att leva med den.
Referenser: föreläsarna Petra Lindheim & Kajsa Jung från DBT-teamet 24/4 2018 & BUP:sRiktlinjer till stöd för bedömning och behandling 2015, sida 247-260