• Gessle

    Sambon lämna mig för en annan

    Allting har kraschat oerhört svårt senaste tiden, de har kommit slag på slag.

    Vi var ihop i 6 år, vilket för mig är en evighet(jag 35)...det ända riktigt seriösa förhållandet jag haft.
    Jag trodde verkligen att vi skulle va ihop för evigt, trots våra problem.

    Men allt jag kände sån trygghet i, förstördes fulltständigt på mindre än en månad.
    Och hon bor nu med en annan kille!!

    Jag är kvar i lägenhet med alla minnena. Jag har ingen att, avlasta allt jag känner.

    Det är så svårt att ta in, att vi som brydde oss så mycket om varandra. Att känna detta, att inte kunna prata om allt. Att alla våra fina minnen i ett slag är utraderade. Hon är inte där emotionellt längre, hon är en annan person.

    Vårt stora problem var väl att jag inte gav henne tillräckligt med uppmärksamhet, hon kände sig frustrerad på många sätt, och de värsta är att...jag förstår henne.

    Samtidigt som jag haft mycket annat (allt för mycket jobb t.ex.). Och nu står jag här och förstår inte hur jag kunde lägga tiden på de istället för något som var så mycket viktigare.

    Vi umgicks ju väldigt mycket, men efter ett tag så kände jag att jag gled in i nån bubbla, och kände mig inte lika levande längre. Vilket gick ut över lust och glädje, vilket gick ut över henne.

    Det går inte att beskriva med ord hur mycket jag hatar de, och visst...hon var väl inte bäst på att uttrycka hur hon kände tills att Exploderade!
    Och nu...nu kommer alla känslorna. Jag vill göra Allt för henne, jag vill sluta jobbet, jag vill flytta till huset NU, som hon ville. Inte bara "när det är rätt tid".

    Men allt är försent, och det gör så otroligt ont. Jag kan inte hantera min ångest och vet inte vad jag ska vägen.
    Jag är något av en ensamvarg och har inte många att bolla med, men går under av ångest. Försöker ta upp löpningen, men har samtidigt svårt att äta vilket inte gör att det finns ingen energi att ta av.

    Hur blev det så här? Hjälp vad ska jag göra?
    Är rädd för vad jag kan göra...och hur dåligt kroppen fungerar.


    Man är ju knappast den första som hjärtat krossat, ens liv vänt upp och ner.
    Allt som jag trodde var mitt liv är borta, jag lever i en annan värld.

    Ett patetiskt inlägg jag vet, men har aldrig varit lägre.

  • Svar på tråden Sambon lämna mig för en annan
  • Franksson

    Det är ingenting patetiskt med ditt inlägg.

    Är ledsen för din skull. Förjävligt är det.

  • Carambolan

    Jag tror inte att det förstördes på mindre än en månad. Har hon redan hittat någon annan att till och med flytta ihop med så har hon varit på väg bort länge. Hon har redan hunnit bearbeta tanken och komma över dig medan ni fortfarande bodde ihop. Tråkigt att hon inte gav dig samma möjlighet att smälta det. Människor beter sig dessvärre ofta på det sättet när de är rädda att bli övertalade att stanna och försöka igen fast de inte vill.

    Jag hoppas att du snart hittar något annat att lägga energi och tankar på. Tillåt dig att sörja men försök gå vidare i livet.

  • Xxvanessa

    Det är svårt med kärlek och ha hjärtat krossat ingen rolig grej att gå igenom. Men jag ser de som att de helt enkelt inte var mening att de skulle vara ni. Du kommer hitta en annan som du kommer ge hela ditt hjärta till. Nu kommer det vara jobbiga veckor men det går bort mer för varje dag. Finns så många andra fiskar i vattnet, man ska inte sitta o trycka ner sig själv över nått som hänt. Försök att tänka på annat och försök att lev vidare.. Hoppas det går bra för dig. Lycka till :)

  • Franksson

    Sen så säger du att du inte har någon att prata med och få avlastning. Prata med oss alla här. Vi lyssnar.

  • Gessle
    Carambolan skrev 2017-06-15 15:58:18 följande:

    Jag tror inte att det förstördes på mindre än en månad. Har hon redan hittat någon annan att till och med flytta ihop med så har hon varit på väg bort länge. Hon har redan hunnit bearbeta tanken och komma över dig medan ni fortfarande bodde ihop. Tråkigt att hon inte gav dig samma möjlighet att smälta det. Människor beter sig dessvärre ofta på det sättet när de är rädda att bli övertalade att stanna och försöka igen fast de inte vill.

    Jag hoppas att du snart hittar något annat att lägga energi och tankar på. Tillåt dig att sörja men försök gå vidare i livet.


    Jo, helt klart har det varit tankar hon haft längre.
    Att jag inte kan kunde tolka dom bättre, eller att hon inte kunde uttrycka sig bättre...det tär otroligt.

    Hon vill egentligen ha mig kvar nära i livet, vi är så otroligt nära varandra och kan fortfarande prata i timtal. Hon faller i gråt av allt, och det känns väl bra på ett sätt.
    Men också väldigt jobbigt att hon tycker att det är tufft, det är ju inget mot min situation.
    Och att hon inte riktigt förstår den...HON...om MIG, det är som någon dött. Man når inte fram, eller så har det blivit för mycket för henne och hon blockerat de. Av dåligt samvete eller vad, I dont know.

    Hon vill som sagt va nära kompis, men det är ju som att gå på ett minfält.

    Jag är så svag att det egentligen är svårt att säga nej till de, men inser ju nånstans att det inte är hållbart, visst är de så.

    Hoppas vi kan bli vänner i framtiden då vi egentligen har så kul tillsammans, är rejält invävda i varandras familjer (som också tog de hårt).

    Har ni några tips på att kommer över detta akuta? Jag kan som sagt inte hantera de...är i vanliga fall en lugn och stabil kille. Men det känns som jag håller på att tappa de. Gör konstigt grejer.


  • Gessle
    Xxvanessa skrev 2017-06-15 16:00:47 följande:

    Det är svårt med kärlek och ha hjärtat krossat ingen rolig grej att gå igenom. Men jag ser de som att de helt enkelt inte var mening att de skulle vara ni. Du kommer hitta en annan som du kommer ge hela ditt hjärta till. Nu kommer det vara jobbiga veckor men det går bort mer för varje dag. Finns så många andra fiskar i vattnet, man ska inte sitta o trycka ner sig själv över nått som hänt. Försök att tänka på annat och försök att lev vidare.. Hoppas det går bra för dig. Lycka till :)


    Det jobbiga är...att vi på så många sätt var menade för varandra.

    Har svårt att vara med nån för länge...kompis, jobbkollega eller vem som. Kanske känner folk samma om mig.
    Hon var också och det hållet. Men vi kunde verkligen vara konstant med varandra, och diskutera det en del.
    Att det var så härligt.

    Och nu inget...

    Vet att det finns fler fiskat i vattnet, det är väl vad man själv skulle säga.
    Men denna blir svår. Har inte gillat så många innan, 2 kanske.

    Det var mer en dum grej, att jag råkade gilla dom. Det kändes aldrig värt de.
    Denna var mitt allt.
  • Franksson

    Det finns ingen quick fix i det här. Du måste rida ut stormen. Jag vet att det är jobbigt men försök göra något annat än att sitta och tänka. Du skrev om löpning. Du kan kanske göra ett försök?

    Gör konstiga grejer? Vad menar du med det?

  • Gessle
    Franksson skrev 2017-06-15 16:08:32 följande:

    Sen så säger du att du inte har någon att prata med och få avlastning. Prata med oss alla här. Vi lyssnar.


    tack!!! ???
  • Gessle
    Franksson skrev 2017-06-15 16:08:32 följande:

    Sen så säger du att du inte har någon att prata med och få avlastning. Prata med oss alla här. Vi lyssnar.


    Tack!!!
    Det var meningen att det skulle vara hjärtan i förra inlägget, men det något annat.
  • Gessle
    Franksson skrev 2017-06-15 16:19:43 följande:

    Det finns ingen quick fix i det här. Du måste rida ut stormen. Jag vet att det är jobbigt men försök göra något annat än att sitta och tänka. Du skrev om löpning. Du kan kanske göra ett försök?

    Gör konstiga grejer? Vad menar du med det?


    Går runt i varv i lägenheten...kan sitta kall, för att sen bryta ihop fullständigt på golvet...sen sitta här igen.

    De har varit många i släkten/familjen som blivit sjuka/avlidit.

    Har en stark känsla av att de man älskar bara försvinner mer och mer...och jag vet inte, det känns som man inte kan ta något mer eller vad man ska säga.

    När de inte funkat innan med nån tjej eller liknande, så har det varit hårt...tråkigt, jobbigt. Men nånstans hanterbart. Tagit ut allt på att träna eller liknande...mycket jobb, bara för att hålla igång.

    Men jag har inget att sätta emot....
Svar på tråden Sambon lämna mig för en annan