Blygdläppsförminskning ??

Avvakta tills du fått barn, dom krymper efter förlossningen (så länge den är vaginal) :*D

Jag tyckte själv att mina va "gigantiska" när jag var i tonåren och va väldigt nära att ta kontakt för att förminska.. sen träffade jag en underbar kille som älskade och fortfarande älskar mig som jag är, så blev aldrig av. Nu tre barn senare så sticker de inte "utanför" alls längre utan ser ricktigt bra ut. Så om du har lite is i magen så råder jag dig att vänta.

Bygg på självförtroendet istället. Kram kram

Nej de stämmer inte alls. Dom förminskas inte pga förlossningar. Du har kanske gått upp i vikt efter barnen och fått större yttre vilket döljer dina yngre.

Jag opererade en av mina blygdläppar för 1 år sedan. Sa till på UMO att jag hade problem av att det gjorde ont eftersom den var mycket större osv, ungefär liknande det du skriver. Min var dock 4,5cm så den hängde utanför och gjorde ont.

Hon på UMO var först helt emot och ville inte skicka remiss, men jag lät inte det vara utan fortsatte säga till om det. Fick tillslut en remiss skickad till Aleris Specialistvård Sabbatsberg som undersökte osv och de tyckte att jag kunde opereras. De skickade sedan en remiss till Nacka där jag gjorde operationen tillslut. Det känns så mycket bättre nu och har inte alls några problem som innan.

Precis som dig så berättade jag inte för någon, varken föräldrar eller vänner men det gick bra ändå och jag är nöjd. Man blir sövd under operationen så det var lite jobbigt när jag vakande upp själv, men det gick bra. Efter operationen får man ha på en salva i några veckor och det tog ca 1-1,5 månad för mig att "läka", och då kände jag längre inte av något från operationen.

Om du har så pass jobbiga problem med dina blygdläppar så tycker inte jag att det är något att vara rädd för eller vänta ut. Eftersom du vill få det fixat så får du börja undersöka dina alternativ! Operationen är inte alls jobbig och går relativt snabbt, du åker dit, blir opererad och åker hem samma dag.

(min operation var då betald av "staten")

Det kan du väll få tro om du vill. Har inte gått upp i vikt och numer syns dom inte. Så att "det stämmer inte", stämmer iaf inte i mitt fall där "det stämmer". Du får tro vad du vill men det är stor skillnad.

Tro och tro. Jobbar på gyn och gör såna operationer minst 1 gång i veckan och har själv fött barn. Nästan alla vi opererar har fött barn. Så dina kommer nog ner snart igen. Mina va också dolda ett tag efter förlossningarna sen kom de tillbaka .

Jag opererade en av mina blygdläppar för 1 år sedan. Sa till på UMO att jag hade problem av att det gjorde ont eftersom den var mycket större osv, ungefär liknande det du skriver. Min var dock 4,5cm så den hängde utanför och gjorde ont.

Hon på UMO var först helt emot och ville inte skicka remiss, men jag lät inte det vara utan fortsatte säga till om det. Fick tillslut en remiss skickad till Aleris Specialistvård Sabbatsberg som undersökte osv och de tyckte att jag kunde opereras. De skickade sedan en remiss till Nacka där jag gjorde operationen tillslut. Det känns så mycket bättre nu och har inte alls några problem som innan.

Precis som dig så berättade jag inte för någon, varken föräldrar eller vänner men det gick bra ändå och jag är nöjd. Man blir sövd under operationen så det var lite jobbigt när jag vakande upp själv, men det gick bra. Efter operationen får man ha på en salva i några veckor och det tog ca 1-1,5 månad för mig att "läka", och då kände jag längre inte av något från operationen.

Om du har så pass jobbiga problem med dina blygdläppar så tycker inte jag att det är något att vara rädd för eller vänta ut. Eftersom du vill få det fixat så får du börja undersöka dina alternativ! Operationen är inte alls jobbig och går relativt snabbt, du åker dit, blir opererad och åker hem samma dag.

(min operation var då betald av "staten")

Jag funderar starkt på att göra en blygdläppsförminskning och undrar vad era erfarenheter är, både ni som fått det betalt av staten och som betalt själva? Jag vill få det betalt eftersom jag inte har möjlighet att betala själv.

De hänger ner 1,5-2 cm och hindrar mig från att ha på mig vissa kläder, underkläder, kan få skav av cykling och ridning mm som börjar blöda. Förutom det mår jag väldigt dåligt psykiskt och har gjort sen jag var 14. Detta har lett till att jag inte klarar av att träffa killar, ha sex eller annat eftersom jag känner mig så fruktansvärt ful och osexig. Känner enorm press att förlora oskulden eftersom mina kompisar tjatar osv, fått många frågor om det och har dissat killar endast pga mitt dåliga självförtroende. Jag är livrädd för att bli dissad och har ångest och gråter ofta, har tänkt på att ta en sax och klippa (men vet att jag aldrig skulle göra det). Har läst att man ska hitta någon man verkligen litar på, vilket jag gjort men jag kan ändå inte. Har också provat att vara stupfull, men har programmerat in i hjärnan att jag inte kan eller får ha sex för jag ser ut som jag gör, och även när jag är full klarar jag inte det. Har med mig själv kommit fram till att jag undviker alla sexuella relationer och känner nåt behov av att ingen får se mig.
Givetvis är jag förstörd av porrbranschen och alla ideal, som alla ungdomar nuförtiden, men jag kan inte sluta tänka på när killen jag var på g med sa ett skämt om s.k "fladderfittor" där han tydligt syftade på att det är oattraktivt. 

Jag har valt att inte berätta för någon (familj, kompisar), vill men vågar inte gå till en barnmorska då jag är rädd att få ett nej eller att jag ska känna mig förnedrad. Har aldrig varit den som pratar om mina problem och krävs mod för att göra det, vill därför höra hur ni blivit bemötta, vad ni har sagt, hur operationen gått till (innan, under, efter) och om man måste kontakta målsman osv för det är inget jag vill göra. 

Mycket tacksam för svar!