Återfinna kärleken?
Är en man på 45 år, bott ihop med en kvinna i 25. Har inga barn ihop, hon har 2 sen innan. Har älskat henne från första stund. Men saken är att vi är totalt olika, inga direkt gemensamma intressen, utövat dem själva. Mer än semestrarna ihop. Sexlivet slutade tvärt för 3-4 årsedan när bägge hennes föräldrar dog tätt, samt hon kom väl in i en klimakterie? Har tyvärr gjort ett par snedsteg genom åren utan hennes vetskap. Men allt eftersom kyssar och sexliv tvärdog tappade man känslor. Blev mer som 2 kompisar som knega och kolla på tv i varsin ände på soffan. Nu till d som är bekymret. Har varit tänd på en kollega i 2 år, fantiserat om henne varje dag. Så i februari lunchade vi själva och jag berättade om mina lustar för henne. Hon blev mindre chockad för hon trodde aldrig detta, även om vi har varit riktigt bra vänner. Hon ringde upp mej veckan efter och sa hon kände för mej med. Slog fjärilar i magen. Träffades hemma hos henne, hon e singel. Pratade om lite problem som kan uppstå efter ett förhållande när vi e kollegor. Och mest på hennes initiativ skulle vi inte d. Men vi kom senare överens att inte tänka för mycket bara köra. Vi höll på att träffas i 3 månader, fika promenader och ett sjukt sexliv. Känslorna för denna kvinna växte från början från att tycka om och åtrå, till en förälskelse från min sida. Fick ut mina känslor som en explosion. Vet att hon tycker mycket om mej, men kan hålla tillbaka känslorna. Hennes man dog i en olycka för 1 årsedan, så hon brottas lite med det ännu, förståligt. Men nyligen så dök min sambo oanmält upp på jobbet, ville bara säga hej. Då fick min kollega tvärkalla fötter efteråt, kände sej inte alls tillfreds ned vprt sk förhållande, och klippte d tvärt. Blev helt knäckt av det. Och är ännu ledsen, gått 1V. Backar vi lite så har jag berättat för sambon för ca 1 månad sen att jag tappat känslorna, slutat älska henne. Nu har hon ändrat sej totalt, vill krama p pussas och säger hon älskar mej hela tiden. Och jag deppar för min otrohet är slut, helt absurt. När sambon gråter vid våra djupa samtal känner jag ingenting, vilket jag brukar göra. Är själv stor känslomänniska. Sagt till henne att jag hade börjat träffa en annan, och fått känslor men att det är nerlagt, och vi hade inget sex. Har sagt att jag tycker alla våra år är vlrda ett försök, hon e verkl världens snällaste människa. Tänker att när känslorna för kollegan släppt helt, kan jag börja älska sambon igen. Känner mej som ett egoistiskt stort svin, men det som hänt har hänt. Nån som vart i liknande sitiuation, eller har råd. Är ett enda stort kaos i mitt huvud..