Exfru träffat ny

Helt rätt. Hon har absolut inte gjort något fel.

Jag blev bara så överrumplad av allt tror jag.

Och hon kan väl säga att hon går på date istället för att ljuga för mig, det tycker jag själv vore trevligare.

Men visst är det mina känslor som spelar mig ett spratt nu, vilket jag inte kan rå för

Ja du kanske har rätt att man inte säger nåt.

Fastnar ändå vid att hon sa att hon skulle göra något annat.

I vanliga fall har vi såklart ingen koll på vad den andre gör, nu råkade det bli så när min kompis såg henne, å andra sidan kan det varit en kompis hon var med, det vet inte jag. Bara att hon sa att hon skulle göra nåt helt annat.

Borde jag fråga henne? Eller ställer det till nåt, så får jag kanske svar av henne. Å andra sidan har jag inget med hennes privatliv att göra. Men jag vill även om vi separerat att vi kan vara ärliga

Kan tillägga att vi har normalt en bra kommunikation och kan prata lite, umgås lite och göra en del saker ihop med barnen.

Det händer absolut inte ofta, hon försöker hålla ett visst avstånd. Inget konstigt alls.

Menar mest att vi inte har någon agregession mellan oss eller bråkar

Nja, klart det skulle kännas lite sämre om det är en ny kille. Men inget jag har med att göra egentligen.

Det som stör mig är att jag fick reda på att hon ljög nu, och det gillar jag inte, varför ljuga när vi gjort slut.

Tack, jag ska låta det smälta lite och hoppas jag kan smälta det.

En fråga ni som varit på andra sidan. Kan det skada att fråga? Jag menar vad har hon att bli upprörd över, det kanske känns bättre om hon slipper fortsätta ljuga, eller?

Det var lite så jag tänkte mig att lägga fram det.

Jag kommer inte bli arg om hon säger att hon dejtar, jag kommer inte gilla det men vet ju att hon säkert nån gång kommer göra det.

Känns skönare om hon säger det (tror jag) så slipper man undra.

Men samtidigt om hon skulle bli upprörd så är ju det helt klart sämre för oss som föräldrar. Därav min fråga till er som varit i liknande situationer

Ja hon känner mig nog rätt väl, hoppas jag. Och därav trodde jag inte hon skulle ljuga om det utan om det händer säga det till mig. Inget man bör dela med varann egentligen. Mest att vi pratat tidigare om det och ingen av oss ville höra om det på avvägar från 3:e part

Förstår hur du tänker tror jag. Och jag hade nog inte delat min första date, om det nu var det, har jag ingen aning om. Men jag förstår hennes dilemma oxå.

Men hade hon frågat hade jag inte känt det konstigt att berätta.

Men alla är vi olika.

Ja ni kanske har rätt, jag borde kanske försöka släppa det.

Jag funderar några dagar och känner efter.

Hoppas jag slipper fler överraskningar, blev lite fel känner jag nu mellan oss. När vet man om nästa sak blir en vit lögn, eller en brun, gul? När vet man om hon utnyttjar mig?

Tack för alla synpunkter.

Inga är fel utan alla är säkert rätt på nåt sätt. Jag låter det smälta lite, känns lite som att jag inte behöver veta fastän jag blev väldigt nyfiken.

Och som jag skrev, vi har pratat om detta, och att vi skulle informera varandra när det väl händer, bara för att slippa få reda på det på avvägar eller att barnen av en slump skulle få reda på något. Sånt händer och vi båda vill det som är bäst för dom såklart samt att slippa såra varandra.

Så det kan ha varit hennes sätt att slippa såra mig, vilket skulle ha fungerat.

Men jag funderar lite till, kanske är jag som är överkänslig, skilsmässan har såklart inte varit enkel på nåt sätt för mig. Så glad att vi kommer bra överens bara som inte alla gör

Och angående att dejta själv.

Jag är inte helt främmande för det, men är heller inte aktivt letande då jag vill avsluta det gamla.

Visst det kanske hjälper att dejta, men jag är dålig på det och känner mer som att händer det så kommer det när det kommer

Du har nog liten poäng i hur du skriver.

Jag är nybörjare på alla områden och är såklart van att berätta saker och bolla med henne, jag vill göra det i vissa frågor då jag tycker hon har ett sunt tänkande och bra åsikter.

Själv hade jag nog bara frågat om hon kunde ta barnen för jag ska på date, inget jag skäms för eller behöver ljuga om, jag är rätt rak. Inget att skämmas för att man ska på date. Men alla är olika. Och ju mer jag funderar så tror jag att jag låter det vara, det är hennes liv

Nej det är helt sant. Menar du att man inte ljuger om man säger nåt och sen gör nåt annat?

Vi tycker nog olika och det känns som en helt annan diskussion som jag inte gör nu

Ja alltså jag vill känna att jag landat helt och hållet innan jag ger mig in i ett nytt förhållande, vilket en date inte är. Men jag tror många slänger sig in ibland för tidigt. Bara en tanke jag har