Har det fungerat bra med hur SOS tog emot och prioriterade samtalet. Ambulanspersonalens bemötande och vården i ambulansen?
Vad gällde det? Hur gick resonemanget kring att ringa 112? Var det akut självklart eller var det ett beslut som växte fram?
Min pappa ringde efter råd av 1177 ambulans i höstas till min mamma som inte kunde stå på sina ben och hade en svår lunginflammation ( vätska i lungorna och fick inte fullt med syre) som följd av bl.a. Vaskulit mm.
Ambulanspersonalen lysande på lungor och missa totalt att det var så allvarligt utan bad pappa starta upp bilen (det var mitt i vintern och smällkallt) och själv ta henne till akuten.
De vägrade alltså ta med henne. Hon kämpade följande vecka för sitt liv och det var såå nära :(.
Vi har naturligtvis anmält detta och har fått en ursäkt från högre upp. Om det händer nåt med anmälan vete sjutton men eftersom mamma krävde syrgas en vecka ungefär så anser jag att se gjorde tjänstefel. Hon hade kunnat fått hjälp med andningen ca 40-50 min tidigare i ambulansen och det här har gjort både mig och mina anhöriga jäkligt arga. Finns betydligt beskedligare fall där folk kunnat tagit sjukresa men i detta fallet fick vi erkänt efteråt att personalen gjort fel.
För mig var det självklart att ringa 112, eftersom jag var ganska säker på att pappa fått en stroke, och helt säker på att han var livshotande sjuk. Bemötandet var bra, men de ifrågasatte min begäran om att de skulle skicka IVPA (I Väntan På Ambulans). Jag stod på mig, och de gick med på det till slut.
De måste ha prioriterat pappa högt, för ambulansen kom ovanligt fort. Personalen var underbar och de gjorde verkligen sitt bästa. Jag följde inte med i ambulansen, men jag är övertygad om att vården var den bästa. Han fick ju också syrgas redan när IVPA kom.
Högg av 2 fingrar. Mina kollegor ringde 112, ingen tvekan om att göra det. Ambulansen var där på typ 5 min.
Ambulanspersonalen var bra. På vägen höll de mig drogad, vi ringde min familj och skojade om att det finns söta sjuksköterskor som kommer ta hand om mig när vi kommer fram :)
Har det fungerat bra med hur SOS tog emot och prioriterade samtalet. Ambulanspersonalens bemötande och vården i ambulansen?
Vad gällde det? Hur gick resonemanget kring att ringa 112? Var det akut självklart eller var det ett beslut som växte fram?
Ringde 1177 för råd angående min mor för några månader sedan; hon hade influensasymptom och jag kunde inte få i henne varken mat eller tillräckligt med vatten, hon kunde inte heller stå på benen. De skickade en ambulans utan blåljus som kom på ca 15 minuter och tog henne tilö sjukhus efter att ha konstaterat extremt lågt blodtryck och misstänkta ljud på lungorna.
Extremt kunnigt, vänligt och effektivt bemötande ifrån såväl 1177 som ambulanspersonal och personalen på akuten och infektionsavdelningen där hon sedan tillbringade en dryg vecka. Älskar den svenska vårdapparaten!
Min man fick hjärtstopp under pågående övning för ett år sedan (han är brandman) hjärt-lungräddning påbörjades i väntan på ambulans.(hjärtstartare användes)
Ambulans var på plats på 5 min.
Ilfart till sjukhuset för operation. Överlevde. Fantastiskt omhändertagna blev både han och jag/familjen av sjukvården. Bästa!
Min mamma ramlade och fick ett krampanfall, medvetslös och blödde jätte mycket från huvudet. SOS valde att inte lägga en prio 1 alltså åkte inte med blåljus och det var morgonsrusningstrafik. Hon var fortsatt okontaktbar när ambulans anlände.. idag finns inte min mamma 42 år blev hon, dock inte av den händelsen, hon fick senare ett hjärtstopp av något och hade en blödande bukspottkörtel, flimmer och missfärgning på hjärnan. Fortfarande oklar dödsorsak.
Jag har mycket dålig erfarenhet av ambulans och sjukvården. Vi har gjort en anmälan för hon har inte tagits på allvar. Sökt vård för ont på vänster sida av nacke och mage = tyder på hjärtfel. Men blev istället hemskickad.
Åkte ambulans pga att jag helt tappat känseln på höger ben, förlamad.
Ringde 112 som omgående kontaktade ambulans. Hon på SOS blev dock lite "arg" för att jag väntat så länge med att ringa då det kan vara allvarligt. Stroke eller början av hjärtattack. Jag trodde det var något övergående men det var väldigt obehagligt.
Jag kröp ut till hissen och åkte ner till porten för att skynda på det hela. De kom på ca 10 min, en granne stannade med mig när han kom in och såg mitt tillstånd.
Ambulans personalen var underbara och bar mig ut till bilen. Alltså inte på bår utan karlarna lyfte helt sonika upp mig.
Blev extremt bra bemött av både dessa killar och av all personal på neurologens akutavdelning.
