• elmadumle

    Nekad som familjehem

    Anonym (Soc) skrev 2017-07-12 11:21:57 följande:
    Galet labilt psykfall? Förlåt mig men vad yrar du om egentligen? Det har jag aldrig påstått att de skulle vara och jag vågar lova att familjehemssekreterarna inte heller har gjort det. Att inte kunna reflektera kring att psykisk och fysisk ohälsa kan påverka ens förmåga att vara familjehem är en stor riskfaktor. Jag har som sagt var inte läst utredningen så jag vet inte vilken bedömning som gjorts men jag kan bara konstatera att med den lilla information vi fått av ts låter det inte orimligt.

    Och du menar väl inte på fullt allvar att du tycker att det inte är en skillnad på någon som äter järntabletter och någon som haft en så pss allvarlig depression att man behövt medicinering?
    Jag har ätit antidepressiva i 15 år, mot ångest och depression som inte var "så pass allvarlig" vad du nu menar med det? jag fick helt enkelt ångest, hade svårt att gå ut en period och grät mycket, till slut fick jag hjälp av en läkare som konstaterade panikångest. Jag var inte speciellt sjuk, vi hade då fyra barn i skolåldern, den minsta vara bara dryga året, jag pluggade, har under dessa 15 år varit sjukskriven för detta kanske sammanlagt i tre månader. Tack vare medicinen mår jag bra och lever som vanligt, ser du det som ett skäl att tycka att inte vara lämplig som familjehem?
  • elmadumle
    Anonym (.) skrev 2017-07-14 22:49:47 följande:
    Jag har växt upp med en föräldrer som liknar dig . Det var ingen dans på rosor om man säger så utan det var riktigt tufft om man jämför.
    Och jag håller med anonym soc att man ska undvika sådana placeringar därför att risken är stor att det kan bli tufft för barn som redan har det tufft. Det är inte rätt någonstans.

    Jag saknar barnperspektivet i tråden. Tråden går ut på att jag har rätt att få min vilja igenom till vilket pris som helst samtidigt som man glömmer de som det handlar om: barnen.
    En förälder som liknar mig? det tror jag inte, mina barn har aldrig märkt något på mig, det kan jag lova dig. Har frågat de nu som vuxna om det märkt något;) va, nä du var som morsor i allmänhet. Så dra inte alla över en kam är du snäll, ingen har någonsin märkt ett dugg på mig. Tråkigt att din förälder mådde så dåligt att du märkte det. Själv skulle jag utan problem klara av att ta hand om andra barn, om jag inte vore för gammal nu.
Svar på tråden Nekad som familjehem