Hur vågar man samsova?

Om det värsta tänkbara skulle ha hänt mina barn när de var späda och de därmed skulle ha dött skulle jag verkligen ha föredragit att de gjort det nära mig framför att de skulle legat ensamma i egen säng eller ännu värre - eget rum.

Personligen vet jag att jag ligger väldigt stilla när jag sover och dessutom är jag otroligt lättväckt och vaknar alltså vid minsta lilla gny från bebisen. Babynest är en finfin uppfinning som underlättar samsovning när bebisen är liten och minskar riskerna.

Orsak till samsovning för oss har varit närhet och trygghet för barnet som inte velat sova i egen säng samt även att det gett oss mer sömn och mindre uppvak när bebisen blivit lite större.

Förstår inte frågan om vad jag i övrigt gör med den info som finns att få tag på för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.

Jag hade inte planerat att samsovit, men för mig var det ren överlevnad. Lillen vaknade 2 ggr i timmen natten igenom och tillslut orkade jag inte utan samsovit. Då sov han lugnt. Jag hade svårt att sova pga nervositet över psd, men halvskugga var bättre än konstant vakenhet.

Hade jag inte samsovit så hade varken jag eller min bebis inte sovit ett jävla dugg. Han vaknar så fort han inte ligger nära, så jag sover hellre dåligt, med bara täcke upp till hösten, som ett C runt mitt barn än att vi inte sover alls..

Upp till höften menar jag såklart, men min telefon "rättar" på många spännande sätt..

Jag har samsovit med alla mina fem barn. Det är inte farligt att samsova om man följer de enkla regler som gäller. Dvs inte kröka eller ta droger, inte sova med en massa kuddar, i soffor osv, inga sömnmedel och inga stora täcken över bebisen. Vi har det mycket svalt i sovrummet, bebisen har legat högt upp i sängen och efter amning när vi somnat om ligger täcket inte över bebisen. Enkelt och säkert. 

Jag samsov helt enkelt för att det funkade bäst för oss. Med en bebis som somnade ammandes, vaknade lätt när man flyttade honom och skulle amma 3-5 gånger per natt i sex månader var det vad som funkade smidigast. Hur jag vågade? Jag tänkte på att få livet att fungera och inte riskerna helt enkelt. 

Samsovning för friska barn och mödrar (ej rökning eller mediciner) ökar risken för plötsligt spädbarn ungefär lika mycket som om man flyttar efter att ha fått barn* dvs högst marginellt. Obs detta gäller för Västvärlden, i delar av Asien är risken för plötslig spädbarnsdöd mindre samtidigt som fler samsover...

Samtidigt vet man att amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd och (förmågan till) amning underlättas/gynnas av samsovning. Man hör sällan argument mot ersättning med hänvisning till ökad risk för plötslig spädbarnsdöd :)

(*Källa European Concerted Action on SIDS)

Jag samsov med båda barnen. Tyckte de sov bättre då och dessutom var det lättare att ge flaska mitt i natten. Jag är väldigt lättväckt och ligger still när jag sover, så det var aldrig några problem. Jag har haft dem i mitten av sängen och jag har legat på ena sidan. Men jag har alltid haft lite distans emellan oss och de har aldrig legat precis bredvid eller på mig för då kan jag inte sova alls. Behöver lite utrymme. De har legat utan kudde och ibland delat täcke med mig, när det varit kallt i rummet. På sommaren har de bara haft kläder och en filt. Har aldrig oroat mig för psd.

Jag flyttade upp dottern så hon låg med huvudet i samma höjd som mitt eget. Sen började jag också sova med linne på mig för att slippa ha täcket så långt uppdraget. Gick alldeles utmärkt.