Dåliga sovmetoder i tv-programmet Nanny on tour.

Har inte sett programmet.

Men håller med. Vi tröstar vår dotter när hon är ledsen, vilket gör att hon väldigt sällan är ledsen.

Barn gråter ju av en anledning. Ont i magen, för varm-kall, mardröm, byte etc.

Klart att vi inte springer till henne i panik varje gå gång hon gråter- men trösta måste man ju. Det skulle kännas fel att inte göra det. Dels för sin egen skull också- mamma och pappahjärtat skulle inte klara av det.

Jag har inte sett Nannys sov metoder.

Vi låg och läste sagor för våra barn och om de inte somnade under sagoläsningen fick de somna själva. De första gångerna de lämnades så var de inte tysta. De försökt få vara uppe och vakna lite till men det fick de inte men de visste hela tiden att vi fanns i närheten. Det funkade hur bra som helst för våra barn. De är trygga och självständiga idag.

Barn är smarta de vet att de kan nå sina föräldrars känslor genom att gråta och/eller skrika. Jag tror att barn som alltid har föräldrar som kommer till undsättning när de gnäller blir osäkra och otrygga i sig själva. De tror inte på sig själva och sina förmågor. Jag tror också att barn som skriker/gråter ofta för att få uppmärksamhet riskerar att inte få uppmärksamhet när det verkligen behövs.

Alla barn är olika och behöver olika rutiner i livet. Många barn idag har dessutom diverse diagnoser vilket kan komplicera nattandet. Det gäller att hitta ett sätt som passar hela familjen. Ett barn ska inte få styra en hel familj.

Jag glimmar som Guld och är vacker som en Ros