Jag väntar första barnet, BF 28 mars. :) Har också ett missfall (MA) i bagaget och extra orolig för missfall. Dock börjar jag misstänka missfall igen, brösten ömmar inte så mycket längre och idag har jag fått en ljusbrun flytning igen :( Men hoppet är det sista som överger än så jag kommer hoppas in i det sista. Har VUL inbokat nästa vecka.
Själv då hur mår du?
Jag har också VUL nästa vecka, 4 aug. Jag mår bra, lite öm i brösten och kvällsillamående. Fick missfall i maj och började blöda i v. 5+5 typ och bara 4 dagar senare testade jag negativt när jag var på sjukhus och gjorde VUL och det var i princip helt tomt i livmodern. Nu är jag 6+0 och sjukt nojjig hela tiden... Har ni försökt länge? Jag slutade äta p-piller så att jag hade första ägglossningen i december -16.
Jag hoppar in här! :) Heter Angelica är 29 år och är gravid för första gången med mitt första barn bf 24/3. Jag har också galen rädsla för missfall trots att jag aldrig haft det innan :( fick galna sammandragningar (?) igår kväll men inga blödningar så hoppas allt är okay. Jag har hsft det ganska lätt med symtom. Haft mest ömmande livmoder och nu senaste dagarna lite ömma bröst men inget som stör. Har ultraljud först v37 så läskigt långt dit o ingen privat i närhetrn som erbjuder xO
tror inte du behöver vara orolig för psykos det är ju trotts allt inte så vanligt, och är man lite uppmärksam på sina känslor och söker hjälp om man mår dåligt så är det nog ingen fara :) som jag har förstått det så kommer inte en psykos från en klarblå himmel.
Innan vi började försöka bli gravid så lyssnade jag på typ alla poddcasts som finns om graviditet och förlossning. Spricka känns bara som skräck om det är bakåt, men snitt känns också nojjigt och nästan ännu mer okontrollerbart än vanlig förlossning...
Ja, första steget är att komma förbi v. 12 eller allra helst RUL. Ska du (ni) göra kub?
jag hade en färsk blödning igår på morgonen när jag gick på toaletten men som sedan försvann.. trodde det var missfall som satte igång. sen efter det har det bara kommit väldigt lite brun flytning vid något enstaka gång.
Jag har berättat för några 6st. Tycker det känns skönt att ha berättat det för några, ifall jag skulle börja må dåligt eller få missfall igen så känns det bra att några redan vet. Så förstår folk varför man inte riktigt är som vanligt :)