mso skrev 2017-09-26 13:08:23 följande:
Fråga från en som precis börjat fundera på GBP.
Vad var det som gjorde att ni bestämde er för att det var dags just när ni fattade beslutet?
Jag har varit överviktig sedan jag var i 20-22års åldern, kämpat med olika dieter, träningsscheman, gått KBT osv, men inte lyckats få till det varaktigt. Är nu 35 och börjar fundera på om det är GBP som är lösningen, men har ingen koll egentligen på hur det fungerar. Mitt första steg är att börja läsa på mer om GBP, utöver det som man matas med från media...
För mig har det vuxit fram successivt. Tanken slog mig för några år sedan men då hade jag fortfarande mycket fördomar om operationen och var inte särskilt påläst heller. Tyckte fortfarande att det bara kändes som ett brutalt sätt att åstadkomma en livsstilsförändring och att det vore ett nederlag att behöva göra operationen, eftersom jag tyckte att jag borde kunna rycka upp mig och klara det på egen hand. Jag tänkte över det men bestämde mig för att försöka själv igen, vilket jag gjorde ett par vändor till men jag har fortsatt gå upp och ner i vikt som en jojo. Sedan har jag haft ett par personer i min omgivning de senaste åren som opererat sig, och i samband med det började jag verkligen läsa på och sätta mig in i vad operationen innebär, hur forskningen ser ut osv.
Det som gjorde att jag på allvar började närma mig ett beslut var när jag insåg att operationen faktiskt gör mycket mer än att bara förminska matsäcken. Jag tillhör dem som mer eller mindre alltid varit överviktiga och i allra högsta grad har det med mig genetiskt. En sak som verkligen började övertyga mig var när jag såg en dokumentär om orsakerna till fetma, som t.ex. tog upp att många överviktiga av genetiska skäl har hunger- och mättnadssignaler som fungerar helt annorlunda än normalviktiga personers (förmodligen bättre för 1000 år sedan, men inte särskilt smidigt att leva med i dagens samhälle). Jag kände igen mig väldigt mycket i det som beskrevs i den dokumentären, och när jag insåg att även de bitarna för många faktiskt normaliserades efter operationen så började jag seriöst fundera över om det hade varit något för mig.
Sedan har det liksom vuxit fram. Nu skulle jag vilja påstå att jag är väldigt påläst och jag har bara blivit mer övertygad. En övervägande del av forskningen talar för att när man väl etablerat fetma (oavsett hur det gick till) så är det extremt svårt att bli av med det på egen hand och statistiken talar verkligen emot en. Den enda dokumenterat effektiva metoden i dagsläget är tyvärr operation. Och vad är meningen med att ödsla ett helt liv på att försöka gå ner i vikt och sedan kämpa i motvind för att hålla det... Ungefär så tänker jag.
Mitt tips är: LÄS PÅ. Läs allt, läs forskningsrapporter, kolla på youtube (finns massa kanaler där folk berättar om sina erfarenheter), prata med andra som opererat sig. Ganska snart kommer du känna om det är något för dig
