Frågor om dagens betygsystem

Du kan googla och läsa en massa på skolverket.

Ett snabbt svar är att nej, systemet går inte helt att "översätta" rakt av då man skrivit om kriterierna för vad som gäller de olika betygen, men givetvis är det i en fallande skala precis som förut.

Man är inte dålig i ett ämne om man får E. E = du har klarat alla mål. Visst är det bättre om du har A för då har du klarat alla målen på allra högsta nivå i hela kursen men det är inte som förr, att du kunde ha 1, eller kanske 2 i betyg och anses ha ett godkänt betyg. Så låga betyg idag skulle vara ett F.
Du kan få D i ett slutbetyg även om du haft A/B på vissa delprov (man ska inte sätta betyg på prov och delar för den delen, men det är en annan diskussion). Det beror helt på hur kursen är upplagd. I varje kurs ingår ett antal olika delmoment. Om du visat A-nivå på tex 2 av dessa mål men E-nivå i det tredje, kan kontentan bli att man får D i betyget. Det är därför läraren ska prata med eleven fortlöpande om hur det går, så att eleven får en chans att förbättra de delar av kursmålen som man fått sämst resultat på. Alla mål måste finas med minst en gång i en kurs, helst flera så att eleven hinner fördjupa och utveckla, som en spiralrörelse om du förstår.

Komma in på gymnasiet beror helt på hur många andra som säker samma utbildning förstås. Vill du in på det som "alla" söker är det ju de med bäst betyg som kommer in först. 
Om du har mer än ett F i de ämnen som krävs att man har betyg i, kommer du inte in på de nationella programmen 8dvs inte heller de praktiska) utan får gå ett kompletterande år på vad som oftast heter IM (förr hette det individuella programmet) 

Det går inte att rakt av översätta ett A med betyget 5 eftersom bedömningskriterierna ser helt olika ut. Dagens bedömning baseras mycket mer på olika nyckelförmågor och mindre på faktakunskaper, på gott och ont. Skalan 1-5 hade dessutom inget underkänt, i sin skala. Ett etta ligger alltså under ett E nivåmässigt. Men ja, A är "bäst", om det är det du menar. 

Googla antagningspoäng gymnasiet+den stad du bor i så hittar du statistik. I min stad kommer alla med E i alla ämnen in på natur och sam på ett par skolor, men för de populära skolorna krävs bättre betyg.

Skulle säga att ett E motsvarar ungefär en gammal 3:a, om jag förstått det hela rätt... Eftersom den gamla ettan var underkänt (F) eller ej deltagit (-), tvåan var underkänt men eleven försökte och hade bra närvaro (F).
Då blir trean ett E, eftersom det betyder att eleven klarar sig bra och gör allt som man ska.
C motsvarar då 4:an och A motsvarar 5:an (såklart på ett ungefär, eftersom man bedömer annat nuförtiden).
Mellanbetygen D och B blir 3+ och 4+, vilket inte fanns som betyg förr, men alla visste ändå om de hade en 3:a eller 3- eller 3+

Vad jag har förstått så kan man få olika betyg på olika delar tex engelska bedöms bl.a. Läsa, Tala, Skriva så om en elev har bra läsförståelse, skriver bra men vägrar att tala engelska överhuvudtaget så når eleven inte högre än F ändå. Samma om eleven kan prata bra men inte läser eller skriver något...

Ang. att komma in på gymnasiet så kommer man väl inte in utan kärnämnena (svenska, engelska, matte)? Och varje gymnasie har väl olika betyg som gräns? Som det var förr, på vissa räckte det med 3,0 för att komma in och på andra behövdes 4,0 (olika program och/eller olika gymnasier)

Ska försöka svara så gott jag jag kan.

Betygssystemet är uppbyggt efter kunskapskrav i respektive ämne. Är alla kriterier för A uppfyllda blir det A i betyg, är alla kriter för C uppfyllda blir det C i betyg resp är alla kriterier för E uppfyllda blir det E i betyg. Det finns inga kriterier för B och D.

Betyget B sätts om alla krav för C är uppfyllda och kraven för A till övervägande del är uppfyllda.

Betyget D sätts om alla krav för E är uppfyllda och kraven för C till övervägande del är uppfyllda.

Så här en elev endast E på ett kravområde, men A inom alla andra kriterier ska alltså betyget bli D.

Missar en elev på ett enda kriterium för E ska betyget F sättas.

Att jämföra med 1-5 blir då ganska svårt eftersom det var relativt alla andra. Vi kan dock göra en jämförelse med resultat på nationella prov, vilket blir hyfsat rättvisande.

2015 var det följande andel elever på respektive provbetyg på NP i matematik

F 8.5%

E 29.8%

D 24.9%

C 21.5%

B 9.9%

A 5.5%

Det relativa betygssystemet skulle ha följande andelar

1 - 7%

2 - 24%

3 - 38%

4 - 24%

5 - 7%

Om vi då översätter provprestationen till 1-5 ser vi att de flesta med F skulle fått provbetyget 1, vissa skulle fått betyget 2.

De flesta med provbetyget E skulle fått provbetyg 2, men hela 7.3 procentenheter av de med E skulle fått 3 i betyg.

Alla med D skulle fått 3 i provbetyg.

De med C splittras mellan betyg 3 (5.8 procentenheter) och betyg 4 (15.7 procentenheter).

De flesta med B skulle fått provbetyg 4, men 1.6 procentenheter av dem hade fått provbetyg 5.

Alla med A hade fått provbetyg 5.

D är alltså inget dåligt betyg, det hade varit 3 i det gamla systemet. C och även B hade med stor säkerhet varit 4 i betyg, även om några med C fått 3 och några med B hade fått 5 i provbetyg.

Så jämförelsen kan sammanfattas:

F - 1 (fåtal 2)

E - 2 (3)

D - 3

C - (3) 4

B - 4 (fåtal 5)

A - 5

Antagningskraven för NV är låga på många skolor då söktrycket är lågt. Vissa skolor fyller inte ens alla platser på NV så då kommer alla in som har gymnasiebehörighet. Andra skolor har högt söktryck så då är det så klart svårare att komna in.

Tycker betygen till största delen borde baseras på standardiserade prov. Sånt här system är som upplagt för diskriminering och godtycklighet.