Jag separerade när min dotter var 1 år, hade dålig lön, mycket utgifter och dyra lön på lägenheten, gick inte att få en hyresrätt, bor i Sthlm.
Jag fick vända på varenda krona, köpte inget till mig själv, fyndade leksaker, barnvagn osv på blocket. Köpte mat så billigt det gick, men tänkte ändå på att försöka handla bra och nyttig mat, men inget lyx, hade inte råd med det.
Då, när jag hade det riktigt tight, så var det jätteviktigt med märkeskläder, särskilt på dagis.....
Ville inte att någon skulle tro att vi hade det dåligt ställt bara för att jag var ensamstående.
Kommer ihåg hur jag trånade efter såna där skalbyxor från Polarn o pyret, där namnet står över hängslen....jag sätt nästan varje kväll och spanade igen Tradera för att försöka fynda några märkeskläder...en mindre populär tröja från PoP kunde man få för typ 50 kronor....sen sålde jag såklart vidare kläderna när dottern vuxit ur.
Idag, när jag kommit ur min ekonomiska klämma, har det bra ställt, så skulle jag aldrig köpa märkeskläder, begagnade eller inte, bara pga vad andra ska tycka, tänka eller tro om mig.
Köper jag märkesplagg så är det för att de är snygga, men eftersom min dotter nu är så pass stor att hon får vara med och bestämma blir det uteslutande hm och lindex, som är hennes smak.
Så osäkerhet, är nog svaret på din fråga. Tittar man på innerstadsbarnen så går de inte runt i PoP, trots att föräldrarna helt säkert har råd. Dock desto vanligare i förorten, även bland föräldrar som är arbetslös etc.