Varför?

Tycker inte att det är så konstigt att folk går upp mycket i sina barn faktiskt. Det är ju i ärlighetens en ganska begränsad del av ens liv som barnen är små - de flesta har eoner av tid till att förverkliga sig själva både innan och efter barnen, och tycker kanske att det är skönt att släppa fokus från sig själva under några år.

När vi snackar om extremfallen, de som helt tappar bort sitt eget liv när de får barn, så kan jag väl få vara lite elak och konstatera att väldigt många kanske inte hade speciellt intressanta liv eller starka personligheter ens från början. Eller så var "att bli förälder" deras stora dröm och föräldrarollen ÄR deras starka personlighet som äntligen blommar ut för Lukasmamma.