Någon mer som är runt v.10?

En till i v 10! Detta är mitt 3:e försök till mitt tredje barn på ett år. Fick ett MA i v 12 i höstat och sedan ett mf i v 9 i  våras. 

Var på UL i fredags och fick då se en lite böna i exakt rätt storlek där allting såg ut att stå rätt till. Har UL om 2 dagar igen.. Sedan väntar jag nog med att kika tills efter v 12 igen tror jag. Sista MA slutade hjärtat slå v 10+4 så jag kommer inte slappna av förrän jag vet att den överlevt den veckan. 

Har inte mått särskilt illa under någon av mina graviditeter, utan mest haft problem med gasig mage ( ser ut som v 15), trött, ett jävla humör och nu på sistone har brösten börjat ömma och växa. Känns ganska skönt att man vet att man inom kort är lite mer sig själv igen....

Går med snoddar i brallorna och försöker att låta bli mammakläderna så länge det går..man ser ju så gravid ut direkt när man sätter på sig dem.. och dem lär man ju få ha HELA VINTERN!!

Japp, alltså såg bra ut denna gång också om än så tyckte jag att den hade vuxit lite väl lite på 5 dgr, men läkaren sade då att 5 dgr är alldeles för lite att mäta tillväxt på( 14 dgr är mer lagom), att den kanske växer i morgon, eller tillverkar annat organ just denna veckan. Men framförallt så sade hon att man skall inte titta på mätningarna, det är så svårt att mäta så här tidigt, och skall man mäta, så skall det alltid vara samma person och samma maskin när de mätte första gången.

Hon förstod att jag var mkt orolig då jag typ började gråta när vi pratade, så hon har bokat in mig på ett nytt UL 27/9. Känns bra. Då skall jag vara i typ v 13+ någonting.. Känns spännande. För henne fanns det ingen anledning att komma tillbaka och kolla så allt stod rätt till, utan bara för att lugna min oro.

Ang symptomen så tycker jag att mina har börjat avta också. Förutom brösten som ömmar så har jag väldigt diffusa symptom.

Törstig, hård i magen, illamående när jag blir hungrig och sen att jag har avsmak mot all lagad mat typ, och så lite grinig och kinkig. När jag tänker efter så är det enda som försvunnit den där extrema tröttheten.. så skönt att bli av med den