hinder i fosters tunntarm och risk för förtidsbörd

Hej!

Jag har egentligen ingen erfarenhet av hinder i tunntarmen. Däremot föddes mitt barn i v 33 och hade ett gap mellan matstrupe och magsäck och opererades vid 3 dagars ålder.

Känner med dig. Din oro. Vi fick veta i v 30 och fick också höra att jag hade stor risk att föda för tidigt.

Vill dock säga att vi har så skickliga barnkirurger här! De är fantastiska!! Och det är "bra" att de upptäckt detta redan nu och kan förbereda sig för det som komma skall. För vår del var sjukhuset där operation skulle ske väl förberett för vår ankomst och vi kunde tom planera så att förlossningen skedde där.

Det kommer att gå bra. Massa styrkekramar till dig!

Hoppas att någon annan kan svara på läkningsprocessen etc.

Kram!

Tusen tack för ett fint svar och tröst. Jag har tid den 21/9 igen då dem ska kolla lite närmre och kanske planera så att vi redan nu kan få prata med en kirurg. Jag är spänd och orolig men hoppas på det bästa. Jag förstår hur svårt du måste ha haft det. Tog det lång tid för ditt barn att återhämta sig efter operationen?

Kram

Tycker det låter som en bra idé att få prata med en kirurg! Vi fick också det, dock inte en som egentligen var kunnig inom just det vårt barn föddes med. Men som ändå kunde förklara lite för oss, processen och så. Sen fick vi tala med experterna när vi väl var på plats. Hade redan då läst till mig massor och kände mig välförberedd med frågor och inför det hela. Eller ja, så förberedd man kunde bli. Dsgen för operation var vi helt knäckta och apatiska. Gick inte att få kontakt med oss alls. Det är inget man önskar någon att gå igenom.

Men återhämtningen gick bra!! Med ett bakslag då en annan förälder på avd kom dit med världens förkylning (vårt barn delade ett rum med en annan efter intensivvården) och smittade vårt barn. Så det var inte kul. Men även det återhämtade han sig från och vi stannade 6 veckor på neonatalen. Sista 3 veckorna var i princip ren neo vård. Äta, växa och få komma hem. O sista veckan hade vi permiss o kunde vara hemma mkt.

Idag är han precis 2 år gammal och så busig och livlig, matglad och pratglad (haha!) som man bara kan bli. Tog igen sin vikt och längd ganska snabbt (till läkarnas stora förvåning då barn med den missbildningen i matstrupen ofta är mindre pga svårigheter med mat). Redan vid ett års ålder var han ikapp och förbi (i längd) sina jämnåriga.

Håller alla tummar och tår för er! Hoppas innerligt att ni ska känna er trygga i vården för ert barn. Det gjorde vi, trots all oro, ångest och förtvivlan.

Skriv gärna och meddela hur det går med undersökningen, eller om du bara vill skriva av dig lite!

Kramar