Kan bara äta när jag är själv, aldrig när jag har sällskap

Sök proffshjälp. Det går att motverka ångest

Har haft det som du nästan hela livet men av lite olika anledningar som visat sig i just illamående, panikkänslor och undvikande beteende. I grund och botten handlar det om att jag inte vågar vara ärlig och sätta gränser. Är t ex är rädd att inte gilla maten, och känna mig tvingad att äta upp vilket får mig att fasa för detta scenario. Sedan har jag problem att äta inför kollegor och andra eftersom jag har ett slags vara till lags beteende som gör att matsmältningen helt störs av diskussioner och stress runt bordet. Jag sätter andra före mig själv och kan inte ta plats eller sätta mig själv varför jag helt undviker detta och hellre tar mig till resturanger eller fik som jag egentligen inte alls har råd med bara för att få äta i fred.  Har också svårt för hur jag själv och andra ser ut när de äter. Finner det mycket oattraktivt och äcklas av mat och hur folk tuggar och smaskar etc. Tycker själv jag ser anskrämlig ut när jag äter och precis som du njuter jag mest ensam själv i min egen närvaro.
Så jag förstår ditt problem. Tycker du ska försöka klargöra exakt vad det är som du tror är grunden till ditt problem, först då kan man få hjälp med t ex KBT eller kanske successivt öva sig i dessa situationer. Synd att inte få dela en så pass njutbar och underbar upplevelse med andra eftersom det betyder så mycket för majoriteten av alla människor.

Har haft det som du nästan hela livet men av lite olika anledningar som visat sig i just illamående, panikkänslor och undvikande beteende. I grund och botten handlar det om att jag inte vågar vara ärlig och sätta gränser. Är t ex är rädd att inte gilla maten, och känna mig tvingad att äta upp vilket får mig att fasa för detta scenario. Sedan har jag problem att äta inför kollegor och andra eftersom jag har ett slags vara till lags beteende som gör att matsmältningen helt störs av diskussioner och stress runt bordet. Jag sätter andra före mig själv och kan inte ta plats eller sätta mig själv varför jag helt undviker detta och hellre tar mig till resturanger eller fik som jag egentligen inte alls har råd med bara för att få äta i fred.  Har också svårt för hur jag själv och andra ser ut när de äter. Finner det mycket oattraktivt och äcklas av mat och hur folk tuggar och smaskar etc. Tycker själv jag ser anskrämlig ut när jag äter och precis som du njuter jag mest ensam själv i min egen närvaro.
Så jag förstår ditt problem. Tycker du ska försöka klargöra exakt vad det är som du tror är grunden till ditt problem, först då kan man få hjälp med t ex KBT eller kanske successivt öva sig i dessa situationer. Synd att inte få dela en så pass njutbar och underbar upplevelse med andra eftersom det betyder så mycket för majoriteten av alla människor.

Äta med andra är vardagen för de allra flesta och problem med det ska tas på allvar. Även jag tror kbt kan vara en bra väg att gå.

Gå på restaurang själv? Gå ut på Afterwork men avvika innan maten?

Har du ingen kompis/släkting/kollega du känner förtroende för som kan hjälpa dig att utmana dig själv och träna i olika situationer?

Jag har en son med asperger och han äter aldrig med oss. Det tar helt enkelt för mkt energi för honom att "stå ut" med alla oss andra och det är, som jag lärt mig, väldigt vanligt inom autism även om alla inte reagerar precis likadant förstås. Kan det vara så att du har någon form av autistiska drag? 

Du beskriver panikångest och det låter som om du haft det ganska kraftigt. Om det "bara" är det du har problem med så går det att få bukt med, som andra skrivit om redan.
Du behöver kanske ta reda på om det är så, eller om det ligger något annat bakom (som för tex min son), så att du vet vad du kan göra. Min son kan äta med oss, men det är så tröttande och stressande för honom, han bara slevar i sig maten, pratar inte och vill bara bli färdig så att han kan gå därifrån, så därför begär vi inte att han ska göra det, mer än om det är något väldigt viktigt tillfälle. 

Men alltså. Sök hjälp! KBT hjälper ju mot det mesta i den vägen. Det handlar ju om att utmana sig själv och våga ta itu med problemen.

Kan du inte börja med att äta något superlitet i sällskap, och inte tex vid ett stort kalas utan bara med kollegorna på jobbet tex. Eller någon i familjen. Typ ett kex. Och sen en frukt osv.