Inlägg från: Dexsmamma |Visa alla inlägg
  • Dexsmamma

    Sovstund.

    Min son som alltid varit glad o nöjd och sovit relativt bra på nätterna, har helt plötsligt blivit ett monster när han blir trött. Han blir otroligt gnällig och lägger jag ner honom i hans säng blir han helt hysterisk. Jag ska gå och bära på honom och vagga honom i famnen till söms. Vilket jag inte orkar med längre då min rygg tar stryk.

    När man väl fått honom att somna så sover han inte klart, han är fortfarande trött efter sin sovstund. Enda sättet att få honom att somna om är att låta honom sova på mig. Känns som om jag sitter fast i min unge.

    På nätterna äter han inte längre, om han ätit ordentligt på dagen. Han kan dock vakna 10-20ggr på en natt, då ska man vända honom på sidan eller stoppa i nappen. Han blundar å skriker i sömnen verkar det som.

    Sambon tycker vi ska låta honom skrika så att det inte blir en vana för honom att vi hjälper honom somna om. Men jag vet inte om jag klarar av det, då han skriker helt hysteriskt efter en stund. Vet inte vad jag ska göra, är så himla trött och orkar knappt ta hand om honom längre. Har upptäckt att en tand är påväg och han bajsar inte riktigt som han ska. Så jag hoppas verkligen att det kan vara de som är orsaken till sömnproblemen. Dock började detta lite smått vid 3mån och nu är han strax över 4mån. Någon som haft det likadant? Hur får jag honom att sova på nätterna?

  • Svar på tråden Sovstund.
  • Dexsmamma

    Norrbottensfia nej, vi låter honom självklart inte ligga o skrika. Annars skulle jag ju inte gå upp flera gånger varje natt. Tänker bara om man är där men kanske inte buffar i rumpan, vänder på sidan o stoppar i napp? Skulle aldrig kunna låta honom ligga o skrika helt ensam.

  • Dexsmamma

    emc85 funderat på att köpa en bärsele men jag vill också kunna sova när sonen väl sover. Hade gärna haft honom sovandes på mig, men det har han aldrig gillat isf ska jag sitta och sova. Han tycker inte om att ligga på mage.

    Så frustrerande när man inte vet vad det är som stör honom. Jag trodde först att han vaknade för att han låg på rygg, men igår låg han på sidan och då fick jag vända o vrida lite på honom innan han blev nöjd.

    Sambon hjälper till på helgerna men jag har så svårt att somna om när sonen väl väckt mig. Så känns som om jag inte får sova nå bättre då heller.

    Mor o farföräldrar hjälper till då och då. Men jag känner att dom har sitt och fullt upp så vill inte belasta dom för mycket.

    Hoppas verkligen på att det här är någon fas och kommer gå över snart.

    Har en mamma i min närhet vars barn som snart är 3 år kräver att bli buren hela tiden, vägrar sova och bara skriker på nätterna. Får panik så fort mamman försvinner. Livrädd för att min son ska bli så.

  • Dexsmamma

    Tack för alla era tips! Har märkt att han sover mycket bättre i vagnen ute. Och om jag sover bredvid honom i sängen på dagen. Det blir lite skrik men han lugnar ner sig ganska snabbt om jag har honom nära mig.

    Va gäller nätterna så får man väl stå ut. Vill inte ha honom sovandes i vår säng eller i sovrummet då jag vaknar av minsta lilla ljud han gör, trots öronproppar.

    Han somnar oftast för kvällen efter lite krångel med sovställning o nappen.

Svar på tråden Sovstund.