Sovstund.

Dexsmamma skrev 2017-09-18 17:14:28 följande:

Min son som alltid varit glad o nöjd och sovit relativt bra på nätterna, har helt plötsligt blivit ett monster när han blir trött. Han blir otroligt gnällig och lägger jag ner honom i hans säng blir han helt hysterisk. Jag ska gå och bära på honom och vagga honom i famnen till söms. Vilket jag inte orkar med längre då min rygg tar stryk.

När man väl fått honom att somna så sover han inte klart, han är fortfarande trött efter sin sovstund. Enda sättet att få honom att somna om är att låta honom sova på mig. Känns som om jag sitter fast i min unge.

På nätterna äter han inte längre, om han ätit ordentligt på dagen. Han kan dock vakna 10-20ggr på en natt, då ska man vända honom på sidan eller stoppa i nappen. Han blundar å skriker i sömnen verkar det som.

Sambon tycker vi ska låta honom skrika så att det inte blir en vana för honom att vi hjälper honom somna om. Men jag vet inte om jag klarar av det, då han skriker helt hysteriskt efter en stund. Vet inte vad jag ska göra, är så himla trött och orkar knappt ta hand om honom längre. Har upptäckt att en tand är påväg och han bajsar inte riktigt som han ska. Så jag hoppas verkligen att det kan vara de som är orsaken till sömnproblemen. Dock började detta lite smått vid 3mån och nu är han strax över 4mån. Någon som haft det likadant? Hur får jag honom att sova på nätterna?

Det är så jobbigt när barn ändrar sitt beteende och speciellt när sömnen blir så påverkad. Är nog tanden, magen och utvecklingsfas 4 som ställer till det, plus att det är en bebis för bebisar och småbarn sover ofta dåligt i perioder. Viktigt att komma ihåg att det är en period och inte för alltid.

Man ska definitivt inte låta bebisen skrika och en bebis lär sig inte någon olata om man kommer dit och gör det den vill för att den ska kunna sova eller vad den nu skriker för, den lär sig att mamma och pappa finns där och hjälper mig när jag behöver det och det ger ett självständigt och tryggt barn med bra självkänsla senare i livet.

Har du testat bärsele eller bärsjal på dagen? Att bära runt i bärsele är nästan enda sättet mitt barn sover på på dagen, funkar även att hen sover i min famn efter amning (då ser jag serier). Har du testat kolikmassage? Finns bra info om detta på 1177. Fungerar på mitt barn när magen är dum, 2-3 gånger per dag gör stor skillnad efter någon dag. Sover han på sidan och trillar över på rygg i sömnen och vaknar av det? Finns kuddar som hjälper barnet att ligga kvar på sidan, kan vara värt att testa. Sover han bra om han sover på dig på natten och kan du sova då? Fungerar det så gör så, finns bärtuber man kan ha på sig som håller barnet på plats om man är rädd att det ska ramla ner och hamna under täcket.

Sedan är det viktigt att du får sova någon gång under dygnet, måste inte va på natten. Kan din sambo ta honom innan eller efter jobb så du får sova då? Tar han några nätter när han inte har jobb dagen efter så du får sova då? Finns någon annan som kan avlasta, någon pensionerad mor/farförälder som kan ta någon natt? Eller kan avlösa någon timma på dagen/kvällen och gå en promenad så du får sova då?

Vill avråda från att använda någon 'sova hela natten' metod då de är att betrakta som barnmisshandel.

Dexsmamma skrev 2017-09-19 08:21:49 följande:

emc85 funderat på att köpa en bärsele men jag vill också kunna sova när sonen väl sover. Hade gärna haft honom sovandes på mig, men det har han aldrig gillat isf ska jag sitta och sova. Han tycker inte om att ligga på mage.

Så frustrerande när man inte vet vad det är som stör honom. Jag trodde först att han vaknade för att han låg på rygg, men igår låg han på sidan och då fick jag vända o vrida lite på honom innan han blev nöjd.

Sambon hjälper till på helgerna men jag har så svårt att somna om när sonen väl väckt mig. Så känns som om jag inte får sova nå bättre då heller.

Mor o farföräldrar hjälper till då och då. Men jag känner att dom har sitt och fullt upp så vill inte belasta dom för mycket.

Hoppas verkligen på att det här är någon fas och kommer gå över snart.

Har en mamma i min närhet vars barn som snart är 3 år kräver att bli buren hela tiden, vägrar sova och bara skriker på nätterna. Får panik så fort mamman försvinner. Livrädd för att min son ska bli så.

Jag har suttit och sovit ibland, pallar upp med kuddar, amningskudde i knät och en resenackkudde som stöder huvudet. Funkar när man verkligen behöver få lite sömn.

För det mesta tror jag att det bara är närhet som behövs, någon som kommer och bara rättar till lite. Behöver du gå upp ur sängen för att nå bebisen? Kan du ställa hans säng så du når från sängen utan att gå upp? Går ofta bra att ta bort en sida från spjälsängen och ställa mot sängen, då behöver du inte gå upp och behöver inte vakna till fullt.

Kan du sova i ett annat rum på helgen eller/och sova med öronproppar så du inte vaknar?

Det är faser och perioder, han har ju sovit hyfsat bra tidigare och kommer göra det igen. Men förstår att du blir lite extra orolig då du har sådana problem på nära håll, men det låter extremt med sådana sömnproblem och barn blir inte sådana av att få mycket närhet och kärlek. Hos de jag känner som har barn så har barnen sovit bra vid 3 år oavsett hur det varit tidigare, ibland i egen säng och ibland i föräldrarnas säng.

Sovstund.

INNEHÅLL