Ångrar du att du inte tog kejsarsnitt istället?

Hej!

Jag har fött ett barn vaginalt, och det skulle jag aldrig vilja byta bort. Det var helt otroligt, det bästa jag någonsin gjort! Självklart gjorde det ont (hade regelbundna värkar i 42 timmar innan jag var öppen 6 cm, sen tog det två timmar, så var han ute), men det var så häftigt! Det att få uppleva hur kroppen tar över kommandot och bara kör, spänningen i att inte veta hur det kommer hända, känslan av att kroppen klarar allt, man var så stark! Efteråt var jag så avundsjuk på alla som skulle föda i typ ett halvår, ville bara bli gravid och göra det igen. Nu har jag hunnit få lite distans till det och är lite nervös inför nästa (om ett halvår), men jag vet att kroppen klarar det.

Ok här info som kanske inte den finkänslige vill läsa:

Själv sprack jag lite här och där, inget nämnvärt och inget som märks idag av det som syntes. Däremot gick det så fort när barnet skulle ner att jag sprack i livmodertappen och fick en reva på insidan av slidväggen som fylldes med blod. Fick ett hematom på storlek med en tennisboll, och DET gjorde ont! Kunde inte ligga ned, kunde inte sitta, lyfte upp höften och låg med den i luften i sex timmar innan jag fick tillräckligt med bedövning för att kunna ta ned den. Sedan opererades jag ganska snabbt och kände så ingenting av att ha fött barn efter det. Alltså gick ju som alla andra på bb, men hade verkligen inte ont någonstans så fort det var åtgärdat. Jag hade otur som fick det, och konstigt nog förstörde det inte heller känslan av att det där med att föda barn är det bästa som finns.