Hur analyserar man en offentlig debatt?

Alla tre är möjliga, skulle jag säga. Val av metod bör i första hand styras av uppsatsens syfte och frågeställningar. (Såvida man inte vill gå "grounded theory"-spåret och låta empirin styra upplägget.) Sen skulle jag säga att de också kan vara olika lämpade beroende på vilken typ av debatt man studerar. Många av riksdagsdebatterna är ju till exempel mer som en tematisk serie av förskrivna monologer snarare än faktisk debatt, och då kan det vara ett stort validitetsproblem om man tolkar det i en argumentationsanalys.

Debatten handlar om flyktingfrågan, jag minns inte exakt hur frågan var formulerad men det handlade om att undersöka svenskarnas inställningar till flyktingarna. Alltså inte flyktingfrågan generellt utan med fokus på hur en vanlig Svensson tänker och resonerar. 

På vilket sätt analyserar man detta med textanalys och det andra? Vad heter denna metod och är det en egen metod egentligen?

Jag tror att "diskursanalys" är metoden ni söker, om du med offentlig debatt alltså inte menar en faktisk debatt mellan olika debattörer utan den allmänna inställningen i samhället. Det finns en metodbok som heter Textens mening och makt som beskriver hur man kan gå till väga på ett enkelt sätt.

Ja, precis, det som ska undersökas är den allmänna inställningen i samhället. Jag hade ingen aning om vad diskursanalys är för något men det verkar vara inriktad på hur språket används:

"En diskursanalys innebär alltså att man analyserar hur man talar om något ? genom att till exempel identifiera olika ord som används för att beskriva något, olika sätt att prata kring något, och att fundera på varför det är så och varför det finns olika sätt. Poängen är både att identifiera hur man talar om något, att se om det finns olika sätt att tala om något, och vad det har för konsekvenser att man pratar om något på ett visst sätt (för mottagaren)."

Råkade posta för snabbt. Men använder man denna metod även om man vill analysera innehålet och inte språkbruket då, alltså det analyseras inställningarna och inte sättet dessa människor uttrycker sig på. 

Jag kanske missförstår syftet med studien här, men det låter som precis rätt metod för att undersöka inställningen. I invandingsfrågan tänker jag att om man ser till de senaste åren så kan det vara intressant att se när man i både allmänt tal, politiska sammanhang och redaktionell text gick från att tala om "flyktingmottagandet" till "flyktingkrisen", alltså vilka nyckelhändelser som gjorde att det blev socialt accepterat att säga så, var ordet först användes och hur det spreds och om det går att se samband mellan frekvensen i ordval och allmänhetens inställning till flyktingmottagandet.

Ok men hon ska inte undersöka orden flyktingmottagande och flyktingkris och jag tror inte heller att hon ens tänkt ta upp detta. Hon vill undersöka inställningen av folket i allmänhet, alltså deras argument för- och emot, hur de tänker och varför.

Det är jag som är TS alltså. 

Varför inte textanalys eller argumentationsanalys? Är textanalys samma som innehållsanalys förresten? 

Grundantagandet är förstås att språkbruket och vad vi pratar om både formar och formas av verkligheten, så det kan vara en lite snurrig metod att ge sig in på. Sociologer brukar gilla den. Jag gissar att ni är statsvetare och då kan ni till exempel kika på

Boréus avhandling som jag har för mig var en studie av vad partiernas valmaterial säger om diskrimineringen i samhället. LaClou och Mouffe är ett diskursanalyspar som vi också läste en del under min utbildning, nåt om hegemonier i demokrati.

Om det ändå känns fel skulle jag nog börja med att fundera på vilket källmaterial som finns och som är rimligt att använda. En b-uppsats är ju pytteliten så jag att samla in eget material lär inte vara aktuellt direkt. Däremot lär det finnas massor av underlag att hämta, både statistiskt och kvantitativt, så... Välj vilken metod som verkar roligast att öva på och välj den. En b-uppsats är trots allt mest en metodövning och inte en faktisk forskningsinsats

Fast innehållet går ju inte att skilja från språkbruket. Hur man talar om något avslöjar ju min inställning till ämnet. Kallar man hundar för "byrackor" eller "voffsenoffsingar" har man antagligen olika syn på hundar. Likadant med flyktingar.

Ett klassiskt exempel är ju när SVT sände debatt med rubriken "Hur många invandrare tål Sverige?". Varför uttryckte man sig så? Varför frågade man inte hur många invandrare BEHÖVER Sverige? Eller hur många rasister tål Sverige? Vad sa den frågan om programmerarna syn på invandrare?

Genom att analysera språkbruket kommer du åt de underförstådda attityderna, och hur de ändras utan att vi egentligen aldrig diskuterar det.

Se bara på SD:s uttalanden om att de inte är rasister. Du kan inte bara tro att människor säger rakt ut vad de menar.