När får barn "bästisar"?
Jag undrar i vilken ålder barn får "bästisar", alltså kompisar som de knyter an till mer än andra och hela tiden pratar om. Vår dotter började på dagis i januari och är nu 1 år och 9 månader. Redan från första veckan har hon oavbrutet pratat om en annan liten flicka där. Hon berättar vad de gör (åker pulka, läser böcker osv.) och så fort man säger till henne att vi är framme vid dagis på morgon utropar hon "Alva!" (den andra flickans namn). Hon har till och med velat tydligt klargjort att hon velat ha Pippi-tröjor på Åhléns eftersom att kompisen har sådana (vilket stämmer). Hon sa: "Alva, Pippi-töjja... Li haa!" När vi lämnar henne på dagis lite senare (annars lämnar vi henne så tidigt att hon är först av alla barn) väntar kompisen på henne och vill hjälpa henne av med overallen. När vi hämtar henne står de och vinkar länge och vill knappt skiljas. Är det tidigt att bli så fäst vid en kompis?
Har själv inte gått dagis i och för sig, men umgicks ändå mycket med andra barn som liten genom att min mamma var privat dagmamma då, men kan inte minnas annat än att jag fick "bästis", dvs en kompis som jag pratade mer om än andra, först vid skolåldern... en ca 7 år gammal. Min sambo har upplevt det likdant.
Hur gamla är barn då de får "bästisar" (förutom de inom famliljen, typ morfar och mormor! )? Vad är era upplevelser och hur har era barn gjort? Nyfiken!