Se fostret vid abort.

Jag beklagar er förlust. Vi var också tvunga att avbryta vår graviditet i v 20 pga fosteravvikelser, en enorm sorg. Det har nu gått lite mer än 5v och vissa dagar känns det fortfarande som att sorgen är överväldigande.

Jag visste direkt att jag ville se henne när vi fick besked om att hon var sjuk, min sambo var tveksam. Men när hon kom så fanns ingen tvekan längre för min sambo. Bm hade tvättat och bäddat ner henne i en liten korg med lite orkideer och hon var så fin, helt perfekt. Det var svårt att förstå att hon var så sjuk när hon var så fin. Hon såg ut som en minibebis fast mörkare hudton, jag antar att det är för att de aldrig får i sig syre men jag vet inte. Vi fick även kort med fot och handavtryck och tog bilder på henne. För mig har det hjälpt att jag fick se henne, att jag kan titta på bilderna av henne, hon kommer ju alltid vara vår förstfödda. Jag tror ni känner hur ni ska göra när hon väl kommer, vad som är rätt för er.