Blivit galen av viljan att bli gravid

Är det fler än jag som känner såhär? Känner mig näst intill lite knäpp i huvudet.

Det började med för två månadersen att jag trodde jag var gravid på grund av många konstiga symptom. men mensen kom och jag var inte det...och vi hade inte försökt..

Men det såddes ett frö i mitt huvud däremot. Jag blev helt besatt av att bli gravid. Jag är 24 och min sambo 28, vi bor i hus på landet och har ett stadigt liv så det passar absolut bra i tiden. 

Jag köpte ägglossningstest och skyllde först på att jag bara ville kolla om jag fick ägglossning som jag skulle osv, men vi tänkte att blir det så blir det.

Blev gravid den månaden.. trots kaffedrickande och att jag åt Ipren varje dag samt knaprade massa lakrits.. Hade inte hunnit läsa på så mycket då. Men det slutade tyvärr i missfall v5+2..... blev så himla ledsen...

Såå.., vad gjorde jag då, jo jag köpte kosttillskott för 2500.. läste på överallt om hur man lättast blir gravid..har varit rätt för att dricka kaffe och allt sånt som man tror kan påverka.. Vill bara bli gravid så snabbt det går igen så jag kan ta vid där lyckan abrupt avslutades sist..

Blev inte gravid denna månaden vad jag vet ännu.. tror jag fått mens. Det enda jag gör är att läsa på forum och tänka på detta..kan inte sluta...

Vet bara att jag behöver ändra mitt tankesätt om jag ska kunna leva ett normalt liv och fokusera på studier under tiden vi försöker bli gravida., men jag verkar uppenbarligen fått en knäpp i hjärnan.

Det jag behöver nu är att bara få lite perspektiv..

Är det någon annan som blivit som jag och känner igen sig?

Vet att jag låter galen..Jag kan ju uppenbarligen bli gravid och missfall är inget ovanligt..känner mig helt enkelt inte normal som inte bara kan slappna av och låta det ta sin tid.. fan folk kan ju få försöka jätte länge trots att man är ung och frisk och livet är ju så, jag vet det men ändå.. håller jag på såhär. blir tokig.

Ni som blivit gravida och levt som vanligt innan utan att bli helt insnöade får gärna berätta om hur ni levde gjorde och tänkte, så jag kan släppa detta med att vara så fruktansvärt extrem....

Kanske bara behöver lite härliga lyckliga historier som får min hjärna att tänka positivt.. tror missfallet tog hårdare på mig än jag ville medge..försökte verkligen agera vuxet och rationellt.. men det var verkligen en sorg.. man hann ju bli så himla lycklig den korta stunden...