Vägrar betala för kläder

Anonym (Mamma) skrev 2017-10-12 09:00:20 följande:

Åldersglappen gör att det inte alltid fungerar att ärva året efter, men när det fungerar så görs det det.

I år har ingen något som passar.

Vad har barnbidraget med något att göra egentligen? Varför tycker inte du att pappan ska bidra?

Det är väl självklart att pappan ska bidra. Men det gör han ju indirekt eftersom du har alla barnbidrag plus flerbarnstillägg. Det måste bli nästan 6000 kr varje månad, alltså 72 000 kr per år!

Säg att varje barn behöver 1000 kr per månad i snitt för kläder. Det är alltså 12 000 kr på ett år gånger fyra barn, 48 000 kr. Herrej*vlar vad pengar! Den summan måste ju bara täcka alla kläder även om ingen vill ärva alls. Resten kan du lägga på sparande till övriga utgifter eftersom pappan står för fritids och en del av matkostnaden. Du har väl en egen inkomst också?

Vi är två vuxna och ett barn på 9 år. I snitt lägger vi ca 2 500 kr per månad på kläder. Tillsammans. Det enda vi är noga med är att alla skor köps helt nya, i övrigt kör vi gärna begagnat blandat med fina märkeskläder och jättebilligt typ Bonprix och Gekås.

Du behöver verkligen inte ta på avbetalning men om maken badar i pengar så ta ett snack med honom om att ni ska leva på lika ekonomiska villkor.

Anonym (Kläder)

Äldre 12 Oct 09:23

#43

Anonym (Mamma) skrev 2017-10-12 09:15:07 följande:

Han har runt 40? kvar när han betalat det, hälften åker in på sparkontot och resten är fickpengar.

Jag får ut runt 15? med bb och det är innan jag betalat det jag ska stå för.

Det är inte kläderna som är problemet. Här har du problemet, ni lever inte under lika ekonomiska villkor. Vem vabbar? Jobbar du deltid och han heltid? Vem tar största lasset i hemmet? Städar? Läxor? Aktiviteter? Nattar på kvällen? Alltså tänk över din situation.

Det är inte kläderna som är ditt problem.

Anonym (Kläder)

Äldre 12 Oct 09:26

#45

Och en sak till. Om du deltidsarbetar "för familjens skull", avsätter din man pensionssparande för dig?

Anonym (Kläder)

Äldre 12 Oct 09:38

#54

Anonym (Mamma) skrev 2017-10-12 09:26:49 följande:

Jag pluggar på distans och är hemma med de små.

Jag sköter allt med hem och barn.

Anonym (Mamma) skrev 2017-10-12 09:28:25 följande:

Just nu pluggar jag, men han har aldrig pensionsparat åt mig. Han har sagt många gånger att han ska göra det, men han fixar det aldrig, för vi ?ska spara till annat?.. Dvs hus i random soligt land.

Men du. Du hamnar ju i den berömda kvinnofällan här. Hur gammal är du?

Du har ju ingen säkerhet att falla tillbaka på. Är ni gifta eller sambo? Äger ni boendet 50% var?

Det är helt ok att plugga och lägga allt på familjen men det är inte ok att låta honom trampa på dig. När det skiljer så här mycket i levnadsstandard är det många varningsklockor som ringer. Alla sparpengar, är de på gemensamt konto eller "gömmer" han undan på separat konto?

Vad gör du om han helt plötsligt sticker? Vad har du för back up? Plan B?

Jag hopas verkligen att du inte känner att jag hackar på dig för det gör jag INTE. Jag vill bara att du tänker igenom din situation. Kläderna som tråden ursprungligen handlar om är ditt sista problem, bara ett litet gupp.

Anonym (Kläder)

Äldre 12 Oct 09:44

#58

Anonym (Mamma) skrev 2017-10-12 09:34:16 följande:

Jag haf gett upp för länge sen att ha såna diskussioner face2face. Han pratar bort det och jag får aldrig prata till punkt.

Då bokar ni tid hos familjerådgivning samt en jurist som tillgodoser dina behov.

Anonym (Pappa) skrev 2017-10-12 09:30:30 följande:

Tråden är ju för fan nästan provocerande...

Ja, visst är den! Jag blir smått galen av sånt här.

Anonym (Kläder)

Äldre 12 Oct 10:12

#66

Anonym (Mamma) skrev 2017-10-12 09:44:44 följande:

Jag är 27, han är 38 och vi är gifta.

Äger inte boendet, vi kan köpa loss det om vi vill, men vi har planer på att flytta ändå, så kändes som onödigt mycket jobb..

Sparkontot är i hans namn, men vi är som sagt gifta, så det spelar väl ingen roll?

Hans släkt hade typ korsfäst honom om han lämnade mig, så tror inte den risken är direkt överhängande.. Tanken är ju att jag ska börja jobba när jag pluggat klart, så det är väl min backup antar jag.. Är alltid välkommen hos mina föräldrar om det verkligen skulle köra ihop sig..

Du är ändå hyfsat ung och har tid att fixa till detta. Kräv en genomgång av all ekonomi. Se till att du ser allt han faktiskt betalar: försäkringar, ev resor, hotellnätter, utemat, fiber/bredband, hantverkstjänster, verktyg, maskiner... Allt. Sparkontot gör ni gemensamt. Undersök om ni har pengar på andra ställen, aktier, pensionspar genom jobbet, enskilda egendomar (för er kännedom).

Lita inte på att släkten kan "hålla kvar" din man. Han är väl inget styrt mähä utan har en egen vilja?

Både du och din man ska känna er säkra på hur ni lever, ingen ska känna sig överkörd.

Jag hade en kompis som var gift. Hon pluggade på heltid och drog det största lasset hemma. Han jobbade, och sparade för framtida bruk. När hon var färdigpluggad la hon in om skilsmässa och tog då hälften av allt och stack med sin älskare. Det var liksom så genomruttet gjort. Han gjorde allt för henne och kämpade för att hon skulle ha det bra och lägga grunden för resten av deras liv. Visst, hon levde på mindre pengar än vad han gjorde då hon valde att plugga.

Med den lilla vardagsblicken vill jag bara säga att det är så lätt att det blir fel. Gör rätt från början och trygga er båda.

Vägrar betala för kläder

INNEHÅLL